måndag, december 29, 2008

Okej kritiker, ni har lite rätt

Sveriges musikkritiker har enväldigt röstat fram Frida Hyvönens skiva till årets platta 2008.

Jag var lite skeptisk efter lite halvslappt lyssnande men okej, jag ger mig.

Skivan är djävulskt bra.

Om den är den bästa? Det vete sjutton.

Anna Ternheim och Titiyo har gjort minst lika starka album 2008 tätt följt i min värld av Sophie Zelmani, Ane Brun och Hello Saferide.

Det är kvinnornas år. Vad annars?

För att du inte ska vara helt vilse i pannkakan har jag här bemödat mig med att ge dig kära läsare smakprov från dessa skivor.

Mycket nöje och grått nytt hår!












Julen 2008

Inleddes med stickande gran, julöl och den traditionella skinkmackan på kvällen den 23:e.

Julafton inleddes med SNÖ! Otroligt. När jag steg upp på julaftonsmorgon föll ett stilla snöfall som på beställning. Vackert och jag satt med mitt julkaffe i julmuggen och såg ut över det och blev en smula nostalgisk som jag alltid blir när snö faller.

Julaftonen fortskred med för mycket av allt, julmusik med vinylens underbara rasp. Juletid från 1970 hette bestämt skivan som snurrade.

Syster tyckte dock att raspet tog över musiken och hela julbordet med kanske.

Det fick bli CD senare.

Karl-Bertil på teven. Gunnar Svenssons musik är jag lyrisk över.

Klappar delades ut. Jag fick bl.a Henrik Fexeus bok "Konsten att läsa tankar" Ni vet killen som är programledare i tv:s Hjärnstorm. Produceras här i Norrköping. Bara en sån sak.

Läst har jag gjort i jul. Troligen mer än under hela året. Under tre nätter läste jag ut Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" Jag kunde inte sluta läsa. Den kommer som film på bioduken i februari.

Julafton avslutades med julgröt. Sedan följdes ett par dagar i absolut stillhet.

Förkylningen jag hade i kroppen före jul har avlösts av slem. Jag är en vandrande slempropp.

Det är inte trevligt alls.

Host & harkel.

Fotbollstittande blev det en del också med olika resultat. Det brukar ju bli det.

Nu dunkar min skalle så jag ska avsluta julen 2008 genom att invänta nyåret.

Amatörernas egna julafton.

AJÖ.

Uppror & krig

Det har inte ens hunnit bli 2009 innan ny turbulens råder på Ektorpsgatan. IFK Norrköping har utan kommunikation bestämt att Peking Fanz ska placeras på ena kortsidan. Den saken är väl inte så mycket att orda om. IFK är idag mer ett företag än ett fotbollslag och måste kränga dyra biljetter till så många som möjligt. Det förstår jag men att man går så långt att försöka dra bort de rabatterade priserna för PF som man nu ska ha gjort är för jävla illa och så lågt så lågt.

Det och den bristande dialogen har nu fått fanzens bägare att rinna över till den grad att man inte kommer bedriva någon klackverksamhet på Parken 2009 förrän IFK vill samarbeta.

Jag suckar i min lilla vrå och skakar på huvudet. Vad sysslar IFK med? Det är som om dom ser sina supportrar som sin motståndare istället för vad dom är. Och vad är dom då? Jo, det är supportrarna som är och gör IFK Norrköping. Spelare och ledare kommer och går. Fanzen består.

Hur var Parken innan PF gjorde entré? Tyst som i öken, kan jag besvara min egen fråga med. Ordförande Lundin förstår nog inte skillnaden men fråga Blomma. Han var ju med innan PF och kan nog beskriva hur det är att lira inför en totaltyst Idrottspark där ljudet från snuslock som stängs igen hörs jämfört med en sjungande sektion.

För min egen del kommer jag inte ingå i någon klack huruvida den här frågan får en lösning eller inte. Jag kommer sitta i publikhavet (??) och sörpla på ett förmodat skitäckligt kaffe. Jag skulle gärna göra det till inramningen av Peking Fanz på Östra läktaren.

Nu verkar det bli tyst och öde på Parken igen.
Synd, jävligt synd och jävligt, jävligt korkat IFK Norrköping.

Man ska inte såga av grenen man sitter på.

tisdag, december 23, 2008

Vart tog Arsenal vägen?

Oj vilken julklapp man nåddes av så här dan före dan. Cesc Fabregas långtidsskadad. 3-4 månader. Tack så jävla mycket för den. Den bedrövliga skitsäsongen fortgår. Det är inte muntert det här.

Om någon undrar varför Arsenal gör en mellansäsong är det bara att ta en titt på skadelistan just nu. Rosicky, Eduardo, Cesc, Walcott + att Nasri spelar en match varpå han är skadad tre. Nej, inte fan är det konstigt att det är grus i maskineriet när lagets hela kreativitet går skadat plus att en vitryss hellre sitter och käkar glass i Barcelona.

Klart att det är en del otur i dessa skador men det är ingen ovanlighet att just Arsenal har den digraste skadelistan av alla. Det tar man nästan för givet numera. Jag undrar ibland vad dom pysslar med på försäsongen. Jonglerar med tegelstenar kanske? Dagens porslingossar är sannerligen inte av samma virke som gruffelgubbarna anno tidigt 90-tal. Det behövdes förvisso inte då man hade en betonghäck som försvar.

Men det känns ju tryggt att monsieur nu när hela det offensiva mittfältet är indisponipelt har några stabila och rutinerade 16-åringar att slänga in.

Såhär innan monsieur smuttar på sitt julvin känner han nog en smula bitterhet över att hans vision inte gick hem. Den var beundransvärd och naiv på samma gång och hade kunnat gå hem om han inte fått skador på sina nyckelspelare eller förlorat de spelare som gjorde störst framsteg under fjolåret eller för all del slängt iväg lagets ledare. Det är svårt att acceptera hur ett bollvinnande va-va-va-voom Arsenal förvandlades på så kort tid från ett oslagbart mästarlag till..ja vad det nu är.

Tänk om vitryssen stannat, om Rosicky varit frisk, om Cesc hittat tillbaka till förra höstens storform, om Walcott blommat ut istället för att trasa sönder axeln och tänk om det ändå fanns en tillstymmelse till slitvarg på mittfältet..

Ja tänk om, just det - tänk om monsieur!

Nu är det Ramsey, Wilshere & Vela som får dra lasset. Just schysst mot ett gäng skolgossar.

Värvas det inte nu har nog monsieur satt sin sista potät är jag rädd.

Snälla tomten ge oss åtminstone Arshavin i julklapp så kanske man kan fiska upp det där hoppet som ligger nånstans i dyn och simmar.

måndag, december 22, 2008

lördag, december 20, 2008

Lobotomerad panikpärs

Julstress och fläskfärs.

En kalibrerad stressgröt råder. Det räcker med att titta ut genom fönstret. Där nere är parkeringen överfull, platserna räcker inte till. Bilar står nästan travade på varandra. Regnet piskar på människorna där dom yr omkring. Som om dom inte visste bättre.

En hektisk lördag före julafton är folk inte riktigt kloka. Kom dom på i morse att det är julafton på onsdag?

Jag har vett att hålla mig inomhus idag. Jag lyssnar på EmmyLou Harris och hostar upp en lunga.

Det är såna här dar man kan sitta och fundera på saker. Till exempel hur den kommersiella radion fortfarande kan överleva. Jag hade oturen att hamna i en livsmedelsaffär häromdagen där en sån där äcklig kanal sprutade ut sin galla. "Höhö jag kom på att det blir ju nytt år nästa år igen höhö hoho hihi" halvskrek nån stackare dom hade klämt in i speakerbåset samtidigt som ljudnivån accelrerade när 10 000 fjompiga jinglar och reklam avlöste den stackaren.

Jag tycker synd om dom. Det är ju inte deras fel att dom låter som dom gör men jag har aldrig förstått varför det måste vara normen för kommersiell radio. Jag inbillar mig att bland dom där sorgliga typerna som måste stå och tala in stationens mantra och säga något klämkäckt och nonsensfyllt på 30 sekunder måste det ju finnas människor som faktiskt vill något. Eller? Jag vill gärna jobba med radio i någon form men på en kommersiell ökenkanal skulle jag aldrig stå ut.

Musiken är ju en sak som vi inte ens ska gå in närmare på. Jag förstår att dom måste spela sina 20 låtar som folk känner igen. Eller, nej det förstår jag förresten inte. Det är så dumt. Stationerna dumförklarar sina lyssnare men är man musikintresserad finns det ju andra kanaler än radion idag. Det är väl tur. Det oförklariga med allt är bara att det fortfarande finns en marknad för kommersiell radio. Jag kan inte fatta vem som vill höra på det, jag fattar det bara inte. Amen det är ju för att ha något i bakgrunden när jag jobbar säger nån. Jaha, så du lyssnar alltså på kommersiell radio för att du inte lyssnar?

Jo, det är väl grejen. Annars skulle väl fler upptäckt hur jävla illa det är om dom verkligen hörde på. Det är förstås tveksamt i en värld där ett tv-program med kändisar som inte kan åka skridskor toppar tittarlistorna. Man vet inte bättre och det är synd. För dom.

Jag trodde att grejen med radio är att ha något att säga och att få folk att lyssna men det är väl bara jag.

Det är den kommersiella radion som är en lobotomerad fläskfärs.

Den är lika dumförklarande som att springa runt och jaga julklappar sista lördagen före jul.

En panikartad jaktpärs.

Jag säger som Kjell sa.

Jag tycker om dig ändå lyssnaren fast du är så korkad.

Eller så kan man sjunga på den här fina visan en gång till.

Ensamhushåll - VinterNoll2



Att en Kent-cover kunde vara så djävulskt bra kunde jag aldrig ana.

torsdag, december 18, 2008

Vi pallade äpplen

..när vi var små. Jag minns hur vi sprang jäms järngårdsskogen, i det där höga gräset där det där stora trädet som jag aldrig lyckades klättra särskilt långt upp i stod. Äpplena pallades överallt.

Dock inte på Pallasvägen. Men bortåt Brunnby. Där på den stora otäcka vägen. Pizzerian som var frisörsalong där jag tydligen ska ha meddelat frisörskorna en gång när jag var sex år eller dylikt att jag nu skulle gå hem och dricka sprit.

Jag har fått detta berättat för mig då jag inte själv minns att jag skulle sagt något så provocerande. Men det berodde väl antagligen på spriten...

Vi lekte som vildar alla ungar som bodde på min gata och andra gator i närheten. Jag minns inte riktigt vad vi egentligen lekte men jag har ett minne av att vi hade nån BMX-klubb där vi hoppade över extremt låga hopp och skulle försöka flyga lång ändå och så fanns det nån annan bisarr klubb där man skulle slänga salt i ansiktet på varandra för att få vara med. Typiskt tjejer att komma på en sån fånig idé. Jag tror det var tjejen som bodde i det gula huset längt upp på gatan som hade saltklubben. Eller så var det på en helt annan gata. Jo, jag undrar om det fasen inte var så. Hon bodde på gatan där vi hoppade med cyklarna. Visst var det så.

Hur kan jag minnas detta? Har det med nån form av lycklig uppväxt och barndom att göra? Jag tror den var det. För vi brukade palla äpplen. Ett annat starkt minne är orientering. Från skolan. Alltid den där jävla orienteringen. Jag minns hur mycket jag avskydde den.

Det suddar jag raskt bort ur minnet och jag tänker istället på dom pallade äpplena.

Jag tänker på barndomen som en lycklig tid, då vill jag inte minnas orientering, jag vill tänka på jordgubbssaft, Malttorpet och på pallade äpplen.

Allt det här det är säkert nostalgi. Egentligen är ju det så dumt och på samma gång så fullständigt underbart. Vi skulle leva längre om våra hjärtan var plast, sjöng Plura. Kanske är det så men vem vill leva ett liv i plast. Även om det kan vara nyttigt när nostalgin tar över helt och påminner dig om att du en gång faktiskt levde.

Soundtracket vid den här tiden, alltså när vi pallade äpplen var väl mest sånger i dur vill jag minnas. Det hände något på vägen. Något som fick mig att finna charmen med moll. Mina melodier går hellre i moll. Jag tror nästan jag föredrar det. Det är något visst med svenskt vemod ändå. Det beror väl på november. I juni hör jag gärna på Gessles oskyldiga sommartrallande men nu kan jag känna vemodet svepa in. Om Gessle är juni vad är då november? December räknar vi bort. Det är en månad som nästan inte finns på riktigt. Den är bara plast.

Thåström ligger bra till så här års. Ångestladdat vemod spetsad med totalt mörker.

Tillbaka till barndomen och äpplena.

Jag tänker på skogen som nu delvis är borta. En ny otäck väg är byggd på den grusväg jag en gång promenerade eller åkte skidor på. Försvann gjorde även den där ganska mediokra skidbacken som egentligen var ett grustag och där inne där låg verkligen trollskogen. Som bäst om våren. Den där andra delen av skogen är inte riktigt samma sak och den påminner mig inte om barndomen som det andra gör. Fan, hur kunde dom förinta en hel barndom såhär. Var ska nu barnen som växer upp palla sina äpplen? Vart ska dom gå vilse i det höga gräset och vilket träd ska dom inte lyckas klättra upp i? Allt är ju bara betonghäck och asfalt överallt.

Det är deppigt. Ungefär som november. Mörker råder och det är långt till sommarens ljus.

Men vi pallade äpplen när vi var små.

fredag, december 12, 2008

Fredagarna med Rally


Det fanns en tid när fredagar var helig radiolyssnartid. Klockan 17-20 var det Rally i P3 som gällde. Jag började av en slump att lyssna under våren 1997 och lyssnade sedan trofast ända till det bittra slutet 2002. Höjdpunkten i detta var nog när jag i samband med min radioutbildning fick äran att besöka studio 10 i radiohuset i Göteborg och se rallystudion. Det var stort för ett fan som lyssnat varje fredag.

Rally var den perfekta förfesten. Jag har minnen hur jag ofta hade panik över att inte få med hela sista timmen då jag skulle bege mig till någon förfest eller ta bussen in till stan. på den tiden hade nämligen ingen kommit på det geniala med webb och podsändningar. Ja, Jag inte bara lyssnade på Rally utan skapade en egen databas med mängder av rallylåtar på min gamla 486:a.

Det gick nästan inte att göra något med den förutom att höra på all rallymusik.

Allt det där förintades när datorn kraschade och i samband med att jag lämnade pojkrummet för att leva livet på en folkhögskola kunde jag inte längre sitta slaviskt vid radion och banda alla program.

Men så en decemberdag flera år senare får jag tag i den största samlingen rallymaterial jag sett. Låtar i massor. Apa som hora, Världens bästa Persson, Hasse Vinterdäck, Ace of freebase, Balla snubbar vill ju tugga kat, Vill ha dig på muggen, B-Type, Lennart Jähvel, Billigt vin i femtielva versioner, Gundeman, Lotus, Lasse & Ludmilla osv osv..

Jag lyssnar och minns hur fredagarna förr i tiden var en enda stor förfest.

Nostalgi here i come!

Bild: Sveriges Radio

torsdag, december 11, 2008

lördag, december 06, 2008

fredag, december 05, 2008

In från regnet

Vänta nu. Stopp här. Den rubriken har jag brukat tidigare. Herregud. Dags att lägga ner kanske. 483 inlägg av dynga. Jag ska fundera på saken. Ett nyårslöfte till er kanske? Jag lägger av. I sinom tid. Nån gång. Inte nu. Hah.

Men det regnar i Norrköping. I Linköping fanns det snö. Jag vill gärna ha lite decembersnö. Det vore väl trevligt. Så länge jag kan sitta här inne med en kopp espresso och se ut över det. Det är inte lika stämningsfullt att se ut över grådaskmisären och lervällingen.

Vissa av er som har oturen att läsa här ibland kanske vet att jag är något av en radiot. Jag älskar radio. Förr älskade jag att lyssna på radio. Nu finns det, åtminstone i svensk radio bara skräp så jag sänder hellre än lyssnar. Jag hade en gång (ja för bara nåt halvår sen) ett radioprogram som hette Centrifug. Det finns att hitta här till höger i listan om nån skulle vara intresserad. Jag kan kanske avslöja, för mig själv och kanske för några fler att det kan bli en ny Centrifugisk vår. I podradio version. Efter nyår kan det bli verklighet.

Jag har saknat att göra radio faktiskt. Det är nästan det roligaste jag vet. Inte så konstigt. Det är ju löjligt kul. Är det? säger du och ser tveksam ut. Jag återkommer till radioplanerna en annan gång.

Till sist. Det är alltid lika skönt att se Brynäs piska dit laget från östgötaslätten. När Brynäs vinner över LHC njuter jag i fulla drag och från Linkeboda är det tyst, så tyst...

söndag, november 30, 2008

Snart är det jul..

Lars Vegas Trio - Varje dag är jul

lördag, november 29, 2008

Black sunday afternoon

Fast det är ju lördag och inte ens eftermiddag. Men jag gillade titeln.

Granen på torget utanför mina fönster är monterad. Själv så har jag tagit fram min USB-gran som lyser i rött, grönt och blått.

Jag gick förbi Idrottsparken och fick en tår i ögonvrån. Det ser inte klokt ut. Jag skulle köpt lite gräs i alla fall.

Det blev alltså Boogie eller Bogart alias Göran Bergort som tar över IFK Norrköping.
Lycka till säger jag i all välmening.

Att IFK vill börja om, satsa ungt och fräscht, bygga lokalt och satsa på egna talanger är ju ett steg i rätt riktning. Ett steg i jävligt fel riktning är att då säga upp den ansvarige för ungdomsakademin. Om ekonomin är så ansträngd kunde man väl för bövelen hittat nån annan tjänst än just denna att skära ner. Det känns som IFK skjuter sig i foten ännu en gång.

Med denna tränarvärvning verkar åtminstone ledningen i IFK nu säga att vi kommer att ha tålamod. Kommer staden Norrköping ha det? Kommer supportrarna ha det? Kommer jag ha det? IFK Norrköping ska självklart ha som mål varje år man inte spelar i allsvenskan att komma dit året därpå. Allt annat är bara snömos.

Kraven kommer vara fortsatt höga men året som varit. 2008, det kan faktiskt ge Boogie och co det tålamod man behöver. Efter det här ruttna året kan det enda som krävs under 2009 vara att IFK Norrköping börjar spela fotboll igen. Då kanske även mazarinligan kan ta ett mellanår men handen på hjärtat, Superettan 2009 ser inte skrämmande ut och IFK har med Superettanmått ingen dålig trupp. Problemet nu är att det inte finns en spänn i kassakistan. Därför sprack värvningen av Pligg kan vi läsa idag. Jag misstänker att IFK tvingas rea ut duracellkaninen Bamberg och ärkedivan Amuneke för att ha råd med driften av laget 2009.

Stefan Hellberg!

Att Hellberg blir Bogarts sidekick på tränarbänken var en smärre sensation. Hellberg som är erkänt suverän på att fostra talanger och har näsa för talangerna i Norrköping med omnejd är förstås en oerhörd resurs. Frågan är bara om de båda klarar av pressen från den här staden. Hellberg klev av som huvudtränare 2005 efter att just inte klarat av pressen efter sju matcher utan vinst i Superettan. Kanske fungerar det bättre när han får jobba lite mer i skymundan och låta Bogart förklara poängtapp mot Friska Viljor istället.

Hellberg är faktiskt en fantastisk värvning. Hellberg vs Cratz är som natt och dag och Bogart är uppenbarligen av samma virke som Hellberg. Ganska stor skillnad jämfört med Jingblad och i synnerhet Cratz. Ingen av Hellberg/Bergort skulle sannolikt såga sitt eget lag offentligt i media. Jag minns Stefans tid senast i IFK. Hur värdelösa IFK än var så hittade han alltid något positivt. Det är inte dåligt i sig men efter 0-5 uppe i Boden blev det rätt patetiskt. Jag hoppas att dom faktiskt har egenskapen att kunna ryta i när det behövs. Det ska inte vara någon mysstund under träningspassen.

Nåväl. Jag känner en oerhörd försiktig optimism.

IFK Norrköping-Silly Season 1-1
IFK: Boogie/Hellberg
Silly: Spong
Fortfarande väldigt utvisad: Amuneke

lördag, november 22, 2008

IFK Nostalgiköping?

Foto: Brita Nordholm

Inte så mycket som hänt på IFK-fronten den senaste tiden. Två veckor har förvisso bara gått sedan sista sparken på Parken. Nu opererar förskräckliga grävskopor där istället. Nu blir det konstgräs. Blä. Kanske då inte så konstigt att IFK Norrköping blir lite nostalgiska och ser tillbaka till vad som var bra en gång på detta gräs som nu är förintat.

Dagens silly season-näve innehåller nämligen nyheterna att IFK är angelägna att knyta Pligg till sig, vilket man iof är varje november men den här gången..jag vet inte men det känns lite typiskt IFK om det skulle bli av den här gången.

Kristian Bergström har en vänsterfot som är gudomlig men i ett läge där IFK ska släppa fram sina talanger känns det lite..ska vi säga kymigt? I min värld är vänsterkanten gjord för Christopher Telo. Nu har förvisso Pliggen lirat på innermittfältet i Åtvid av vad jag förstått men inte faen värvar IFK honom för den positionen. Där ska ju (Öl?)-Burken regera...Men visst vore det lite kul med en comeback i IFK av Pligg. Inte minst av nostalgiska skäl men får jag välja ser jag hellre en värvning av Walle.

På Svenskafans skvallras det om att IFK:s nye tränare heter Göran Bergort och presenteras på måndag.

Ta det med en nypa salt. Det gjorde jag. Grovsalt. Boogie var en härlig grovjobbare under sin tid i IFK 91-96 men är han ett tränarämne? Tja, inte vet jag men jag antar att han är scoutad grundligt och inte bara aktuell för att han är tjenis med Tony Martinsson. Att jag vill se en ny, tämligen ung och nytänkande tränare i IFK är en sak men är Boogie rätt man att stå där när snålblåsten och mazarinerna från VM-läktaren haglar mot IFK-bänken? Jag menar att träna Falu BS och Ringarum som han tydligen gjort är ju en sak, att träna IFK Norrköping är en jävla skillnad.

Inte minst med tanke på mazarinligan.

IFK Norrköping-Silly Season 0-1
IFK: -
Silly: Spong
Utvisad: Amuneke

torsdag, november 13, 2008

Tintin


Varje dag lär man sig något nytt. Eller kanske inte men idag gjorde jag det.

Av en ren slump hittade jag gamla Tintin-avsnitt dubbade på svenska med rösterna från dom legendariska ljudböckerna! Varför har inte televisionen repriserat detta utan den senare tecknade versionen av Tintin som har helt andra röster.

Är dom djävulusiska möshumlor och tusen miljarders trollpackor ifrån blåkulla hela bunten?

Det är alltså Tintins Äventyr med rösterna av Tomas Bolme, Åke Lindström, Lars Edström och alla de andra. Inte visste jag att de dubbade en tv-serie innan grammofon eller kassettbanden.

Visste ni förresten att Kapten Haddock i dom tidiga översättningarna av Tintin i Sverige inte dricker whiskey utan kalasmust! Otroligt roligt.

När man tittar på dessa avsnitt blir det dock lite knasigt då dom skiljer sig rätt kraftigt på sina håll från ljudböckerna och albumen plus att rösterna i ljudböckerna sitter på fel figurer, exempelvis som här nedan i Den mystiska stjärnan där rösten av profeten Pytagoras sitter på Kalkyls assistent. I ljudboken är det för övrigt inte Kalkyl som upptäcker den mystiska stjärnan utan givetvis Professor Flintén..nu nådde jag nästan nördskalan här.

Nåja.

Här är del 1 av Den mystiska stjärnan, tack till de goda hjärtan som publicerade detta. Fortsättningen och fler äventyr är det bara att klicka sig vidare till.

måndag, november 10, 2008

The Mist

Trots att monstren i moderna filmatiseringar av Stephen Kings noveller har en tendens att likna fläskfilé så gillade jag denna film. Jag gillar dom flesta King-filmatiseringarna med vissa undantag. Detta är inget sådant. Trots kanske inte alltid lyckade monster-effekter så är det lätt att låta livet flyta iväg dessa knappa två timmar.

The mist handlar om en grupp människor som blir fast i ett snabbköp under en dimma som visar sig innehålla något riktigt ondskefullt. Det är typiskt Kingst (eh?) med en sömnig inledning för att sedan någonstans i mitten explodera med extravaganta monster som flyger, krälar och dödar. Ja, och så slutet som inte heller i den här historien är väntat, även om det borde vara det om man kan sin King förstås.

Filmen är en sevärd skräckrulle men man kan nog kategorisera (vilket fruktansvärt ord förresten) filmen som en psykologisk thriller likväl.

Specialeffekterna är inte alltid strålande men har man Langoljärerna som jämförelse så är ju detta ett mästerverk.

söndag, november 09, 2008

Jo ja tackar ja!

Jodå, jag släpade mig till Parken overkligt pigg för IFK:s sista match i allsvenskan och sista match på riktigt, lerigt och tovigt naturgräs idag när man mötte Hammarby.

Knappt 2000 närmast sörjande var vi men vi gick nog hem med ett litet leende i våra utbrända IFK-hjärtan då Peking chockade genom att vräka in fem mål efter den sedvanliga urusla starten med 0-1 och 0-2 innan matchklockan stod på fem minuter.

5-2 (2-2) blev det i en match utan försvar mellan två lag som ville attackera.

Det var kul att få se IFK spela boll för en gångs skull. Nervknutarna var upplösta, inget spelade längre någon roll och att Bajens backlinje uppträdde lika virrigt som IFK:s gjort hela säsongen banade väg för målkalas. Noterbart att se att IFK faktiskt kan spela boll, jag hade nämligen inte sett det i dom 29 första omgångarna.

Sista matchen var det kanske för en mini-legend i Micke Blomberg. Jag har älskat hans hjärta, slit och mod och kampvilja lika mycket som jag inte älskat hans idiotiska tvåfots-tacklingar som gett ett och annat rött kort. Bästa minnet är nog hösten 2004. Då var Blomma grym och blev därför värvad av Kalmar FF. Nu har tyvärr tiden hunnit ikapp nummer tre. (även om han barrockt nog haft nummer sju dom sista åren)

Nu väntar en intressant tid som alltid så här års men nu känns det extra intressant. IFK står inför en ny tid. Nu måste saker och ting göras rätt. Från grunden.

Bamberg & Amuneke säljs med stor sannolikhet. Vissa andra kommer köpas ut om ekonomin tillåter medan Sasa, Magnusson och Nordbeck inte får nya avtal. In med friskt blod. Ungdomarna kommer prägla IFK 2009. Idag såg vi en glimt av det i Lönn & Telo. Om sedan utskällda Khalili och Russell spelar med samma fart som idag så kan det ju bli lite kul kanske.

Vem som blir ny huvudtränare ska bli väldans intressant att se.

Har på känn att det blir Cratz ändå.

----------------------------------------------------------------------------------------

0-2 efter 5 minuter - 5-0 på de resterande 85.

Tänk om IFK kunde ha lirat lika avslappnat som idag alla de gånger man åkte på dessa tidiga mål under det här pajasåret. Det har nästan varit mer regel än undantag.

Nej det var en riktig skämtsäsong det här.

Nu går jag i ide. Vi ses i april när doften av gräs ligger tät över Parken. Eller. Nävisstja.

måndag, november 03, 2008

Knappast nytt & fräscht men..

Okej, IFK Norrköping ska bygga nytt, ungdomligt och fräscht. Det är den nya filosofin. Talanger ska äntligen få chansen. Den nye huvudtränaren ska handplockas för att just utveckla talangerna.

Idag presenterades olika grupper som ska arbeta med olika frågor. I fotbollsgruppen återkommer lite sensationellt några gamla rävar till IFK i Björn Ahlberg, Pelle Holm och Tommy Wisell. Det känns väl helt okej, det kan ju bara bli bättre men nytt och fräscht känns det ju sannerligen inte. Tveklöst är ju att trion tillför mer kompetens i hur man ska bygga ett lag än vad som rådit den senaste tiden och att dessa herrar byggde det som senast gav IFK Norrköping framgång.

Hur som helst ser jag ett litet litet ljus i tunneln. Om IFK verkligen byter spår på riktigt och blir ett lag med mestadels hemvävt och unga spännande talanger på väg upp i sina karriärer än tvärtom så kommer intresset i stan snart tillbaka.

F.ö planerar jag att gå på IFK-Bajen på söndag. Hur sjukt är inte det?

fredag, oktober 31, 2008

Väntat med Jingblad

Visst var det väntat att Mats Jingblad lämnar tränarposten. Han avgår kan vi läsa idag, något som han kanske skulle ha gjort för sex månader sedan när vi nog alla såg vartåt det barkade?

Jingblad blir ihågkommen för den som förde tillbaka glädjen in i spelartruppen och tog IFK till Allsvenskan. Synd att det skulle gå så här men det fanns inget annat val när den ytterst ansvarige för spelarvärvningar och laguttagningar inte presterat bättre än så här.

Ser att klubben meddelar att Sören Cratz och Sulo Vaattovaara blir kvar som assisterande tränare bakom den nye ansvarige huvudtränaren. Mitt tips är dock att Sören Cratz blir ny huvudtränare med Sulo och Tony Martinsson som assisterande.

torsdag, oktober 30, 2008

Raset

Kan någon förklara hur ett serieledarlag med åtta inledande vinster på nio matcher så fullständigt kan rasa ihop som ett korthus och notera en resultatsvit på..

..1-6
..1-3
..2-4
..0-6
..1-2

..och givetvis tar det inte stopp där. Fjolåret bjöd på sju underbara raka nederlag och någon vinter minns jag hur man förlorade 12 (!) matcher på raken. Undrar om förlustsviten har något stopp den här gången.

Det är faktiskt ganska upprörande att jag blir så irriterad över sånt här. Jag ser ju inte ens hälften av matcherna..

..vilket kanske är tur med tanke på hur frustrationen gått i taket den senaste tiden.

TV

Jag har under en längre tid varit sugen på att skaffa en ny dumburk. Efter gårdagens lilla intermezzo då bl.a fjärrkontrollen till min gamla tv flög iväg nånstans och landade i nån vägg som fick den att förintas så fick jag ännu en anledning att uppgradera min television.

Det får dock vänta en månad till nästa lön för just nu är jag lika rik som en kyrkråtta så det blir en månad av scoutande av en hygglig tv till hyggligt pris.

Spännande.

onsdag, oktober 29, 2008

Åt helvete med allt 2.0

Skillnaden mellan Arsenal & Chelski, Pool, United är..

..att Arsenal inte kan försvara sig.

OCH

Manuel the clown.

My name is Manuel. I come from Barcelona. Que?

Jag förmodar att Wenger agerar Basil ikväll och slår clownen Manuel i huvudet ett antal gånger.

Förutsätter även att Wenger gör sin sista säsong som manager i Arsenal. Hans naiva satsning på ungdomar har gått för långt. Vackert att se på ja, men inte det minsta effektivt.

Rutin någon?

FÖRSVAR NÅGON???????

Och varför varför varför förstörde du det så framgångsrika Gunners med två defensiva mittfältare och två pantrar på kanterna? Va-va-va-voom those where the days my friend.

Vieira, Parlour & co som sög upp allt i mitten och Overmars, Pires, Ljungberg, Wiltord och alla andra som kontrade sönder samman allt och alla.

Det här känns som när vi loosade hemma mot West Ham med 2-3 och Sol Campbell fick frispel och gick hem i halvtid.

Skillnaden är att det skedde i februari medans vi nu skriver oktober och säsongen är körd.

Framförallt släpper man INTE IN FYRA MÅL MOT BOTTENHAM - HEMMA!

Begrips??

Fy fan för fotboll.

Godnatt.

tisdag, oktober 28, 2008

Åt helvete med allt

Det mesta är ganska miserabelt för tillfället.

IFK ur igen.

Brynäs rasar efter 53:e raka förlusten.

..och i morgon vinner Tottenham.

Jag hatar sport.

Naturen ruttnar och november står för dörren.

Det är mörker som råder och långt till sommaren.

Åt helvete med allt.

måndag, oktober 27, 2008

Tillbaka till helvetet II

Jag känner en iskall nordanvind som slår mig i ansiktet. Det kommer en olidlig odör. Sniff sniff. Vad kan det vara? Där ser jag ett riktigt fult tryne med något ondskefullt i ögonen. Jaha, det var visst Superettan som kom tillbaka.

Direkt på slutsignalen i det som till sist sparkade ner IFK i helvetet igen meddelade Mats Jingblad att han vill ha revansch och leda laget även nästa säsong.
Det kan jag inte tänka mig att han får.

Jag förstår dock att han inte avgår. Det är inte så fräckt att på sin meritlista ha två degraderingar på dom fyra senaste åren. Sanningen är nog att ingen klubb skulle anställa Jingblad som tränare idag så jag förstår varför han vill stanna. Nu tror jag verkligen inte han kan göra det. IFK behöver en nystart 2009 och då kan inte Jingblad vara kvar. Han är dock inte ensam. Det kommer bli en spelarflykt likt 2002 men den här gången känns det bara skönt.

Frågan är bara vad det kommer kosta för IFK lär ju knappast få några mer än möjligtvis Bamberg och Burkhardt sålda. 2009 vill jag se unga, hungriga IFK kryddat med några pappor i laget. Dom unga ska stå för farten, tekniken och spetsen. De äldre för stabiliteten och hjärtat som vinner bortamatcher mot Bunkeflo och Falkenberg. Tro mig, det gör inte killar som Magro eller Amuneke. Möjligtvis Bamberg men den killen är värd något mycket bättre.

Lagbygget måste till en början byggas av två stabila målvakter. Är Nurre rätt? Han visade klass
2007 men räckte, liksom hela IFK inte till i år. Backlinjen har varit ett skämt. Vad händer där?Är Oliver Lönn så bra så att han går in och dominerar i en tuff Superetta? Vi kan bara hoppas. Arvhage och co funkar i Superettan men klubben kan inte göra samma misstag igen. Vi måste ha ett försvar som är redo nästa gång.

Anders Whass! Han har faktiskt som ensam back hållt allsvensk klass. Dessutom har han ett hjärta för klubben. Är Whass och Lönn ett framtida stabilt mittbackspar? Vi kan bara önska. Ytterbackarna? Ingen Rönneklev. Ingen Blomberg och heller ingen Roth. Armando Ibrakovic då? Kanske, men har grabben rätt inställning? Tveksamt.

Mittfältet blir som i alla lag nyckeln. Kan unga Telo & Cakic fylla luckan efter Bamberg? Centralt, hur blir det med Sama - orkar han verkligen? Vem tar fjolårets målspottare Gunnlaugssons plats? Hur blir vi av med Amuneke & Killen med det omöjliga namnet?

Ja, frågorna är många, det som lättar hjärtat lite är att klubben sannolikt inte har ett öre att värva för, därav tvingas man lyfta upp de egna, till och med om det är herr Jingblad som sitter där på bänken 2009 men jag är inte främmande för att U21-lagets tränare Tony Martinsson på något vis ingår i ledningen runt A-laget nästa år. Tony & Sulo. Vågar klubben satsa på dem i en stad där alla kräver ett meriterat tränarnamn?

En värvning skulle jag vilja se. En värvning som kan ersätta det som bredvid Sama har saknats hela året. En som har Stefan Thordarsons inställning, hans tuffhet och orädsla och hans stora
IFK-hjärta. Jag kan bara se ett namn med dom egenskaperna.

Jonas Wallerstedt.

Vi är hemma nu, stod det på skylten längs E4:an för ett år sen. Det känns onekligen som att vi är hemma igen. IFK hör faktiskt inte hemma i Allsvenskan eftersom det inte är historia och nostalgi som bestämmer. Vi kan bara drömma om en ljus framtid där vi kan sitta på VM-läktaren och äta mazariner medans IFK bjuder på underhållning men denna kväll känns det avlägset.

Dessutom är jag allergisk mot mazariner.

Fan, jag ville verkligen inte se Superettans onda demoner igen så snart.

fredag, oktober 24, 2008

Sophie värmde min själ

Foto: Sophie-Zelmani.com

Här kommer då en något längre beskrivning av upplevelsen i tisdags då jag beskådade Sophie Zelmani på Cirkus i Stockholm.

Dagen började och slutade med tåg. Väl framme i ett regnigt Stockholm började jag vandra genom gamla stan som ter sig lite charmigare sommartid. Jag hittade till Tintin-butiken i någon gränd. Min lycka var kort då butiken hade stängt. Genom fönstret kunde jag se stora och små Tintin-prylar. En gigantisk Haddock och miniatyrer av Dupontarna.

Nåväl, ner mot kajen och Djurgårdsfärjan där jag filosoferade över Karons kråkor och Åke Hodells evighetsverk innan jag kom över till Djurgården där det värmdes upp med ett par stöl mitt emot Cirkus. Väl där sprang folk omkull varandra. Exempelvis Peter Jihde som såg så butter som bara man kan göra bara när man bytt från Sportspegeln till Idol.

Det ringde in (det gjorde faktiskt det!) och efter lite knö var jag på plats. Förbandet Caro & El Club Ciol bjöd på sköna toner. Mer om dem en annan gång kanske. Sedan intog bandet och Sophie scenen. Yeah, okey inledde och sedan rann det på i timmarna två. Alldeles för snabbt precis som vanligt.

Vi 1500 fjärilar i hennes mage, som hon själv beskrev oss som fick en dos höstlig extas. En underbar avkoppling från allt jobbigt.

Bästa nummer: Dylan-covern Most of the time & Composing.

torsdag, oktober 23, 2008

Skojaren Martin Hansson

Att fotbollsdomare borde genomgå en masslakt har vi väl alla önskat ett par gånger och visst har man önskat enskilda domare både nageltrång och annat otrevligt de gånger man vandrat hem från Parken kokande över domarens vanvett. Jag har genomlidit många illvilliga domare men fan vet om inte gårdagens pajas vid namn Martin Hansson tog priset. Matchen, som jag såg på televisionen var ett skämt. Men domartrojkan var ett ännu större.

Att spelare och ledare blir vansinniga av denne domares uttalanden efter matchen är inte konstigt, eller vad sägs om citat som:

"Jag ser att det är hands men det kan väl inte jag hjälpa"

!!!!!!!!!!

Eller.

"KÄNSLAN är att det är mål, det SÅG UT som hela bollen var inne"

KÄNSLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

DET SÅG UT!!!!!

Varför har dom målkameror i hockey tror du Hansson??

Som om en busschaffis kör mot rött eftersom det kändes som grönt.

En resturang som serverar urin eftersom det såg ut som äpplesaft.

Knasiga jämförelser, säger du - det är ju bara fotboll..

DU som säger så, säg aldrig, aldrig, ALDRIG så en gång till. Framförallt borde du veta bättre än att förolämpa mig och miljarder andra som har detta tillstånd. Gå och sätt dig i skamvrån och läs Nick Hornbys Fever pitch så kanske du lär dig nåt.

Men självklart. Ibland när andra saker som livet kommer omkring och allt ställs på sin spets är det ju fånigt att bry sig om ett fotbollslags säsonger. Det inser man titt som tätt. Säsongerna tar slut men det kommer nya. Så fungerar inte livet, oftast. Det verkliga livet, som många där ute lever. Ni som lever från januari-december och inte mellan april-november.

Men när IFK. Min klubb utsätts för såna här oföretter (även om dom må vara förtjänta av det efter en sån här skämtsäsong) men när det händer känns det som det är mig domaren pissar på också.

IFK bör höra sig för med förbundet om en domare har rätt att gå på känsla eller strunta i att blåsa straff eftersom han inte känner för det eller om det faktiskt är så att domarna ska gå på fakta istället.

Jag trodde i min enfald att domaren, när denne inte är säker på sin sak ska fria och inte fälla.

Är det så illa att domarna har blivit allsmäktiga utan något som helst krav på att följa regelboken?

"Veteranen" Micke Roth hade efter matchen sin egen lösning på hur vi ska få kompetenta domare.

"Låt blinda som inte har något jobb vara linjedomare"

Slutligen så nej, det är inte pajasen med pipan eller stinsarna med flaggan som bär ansvaret för att IFK trillar ur. Det är enbart klubbens fel som har ledordet inkompetens ritat i väggarna. Jag gissar att medlemsmötet i vinter kommer koka över.

Slutligen 2. I dag spelar IFK U21-final mot MFF. Är det inte lite komiskt att inte ens i U21 släpper IFK fram talangerna utan kryddar sitt lag med ÅTTA överåriga spelare!! bland dem ett flertal som inte kommer spela med klubben nästa år. Jag vet fan inte vart jag tar vägen snart.

I mitt sista slutligen så måste jag säga att hur urbota skönt det är när säsongen äntligen tar slut
om några veckor. Då kan vi börja hoppas och förblindas igen. Sätta ihop diverse startelvor och hoppas att den nye tränaren har något som kan liknas vid gameplan och att dom skämtare som ska föreställa fotbollsspelare bytts ut mot några som faktiskt är det i verkligheten.

I april kommer jag stå där igen och bli förnedrad längs fotknölarna.

Fy fan vilken jubelidiot jag måste vara.

För övrigt fick Martin Hansson poliseskort från planen. Hoppas poliserna gav honom böter för argeväckande beteende.

onsdag, oktober 22, 2008

It's the ocean and me

Konsert med Sophie Zelmani i Stockholm igår. En underbar upplevelse även om den inte slår när jag såg henne i Norrköping. Då stod jag längst fram och fick nästan ögonkontakt. Förbandet i Stockholm var en positiv överraskning. Caro El Club Vigil med spanska influenser. Bör kollas upp. Själv införskaffade jag deras debutalbum efter konserten.

Nu är det onsdag och det är match ikväll. Men för min del är det med största sannolikhet slutmatchat på Parken för den här säsongen. Vem faen vill gå och se en betydelselös match mellan IFK och Ljungskile? IFK bjuder alla barn på gratis inträde. Stackars barn att behöva se en match mellan Ljungskile och IFK och dessutom i mörkaste oktober.

Nej bägaren har runnit över för längesen och jag besparar mig kvällens frustration. Eventuellt hinner jag se en glimt på teven. Hoppas inte.

måndag, oktober 13, 2008

Det blir bättre sen

Kommer hem och slår upp tidningen (på ett digitalt sätt) och nås av besked om att IFK Norrköping bjudit in en spelare för provspel. En första känsla går igenom kroppen. Vad ska dom titta på nu. En snöman från Tibet? eller en ny såkallad striker från långtbortistan?

Nej, faktiskt har IFK bjudit in en ung talang från de lägre divisionerna för provspel. Inte en dag för tidigt och jag anar att det är en del i den nya satsning som IFK Norrköping kommer stå för. Åtminstone vill jag det. I den bästa av världar är det slut med importer som inte presterar ett skit. Likt Nalle Halldéns dagar ska IFK återigen bygga sitt lag av unga, spännande talanger. Dom behöver inte nödvändigtvis komma från Norrköpingstrakten men några ska göra det. Som Lönn, Telo & Haglund som ska ha en starttröja 2009. Sedan behövs förstås några rutinerade pjäser också. Håller Magnus Samuelssons kropp finns det ingen bättre lagpappa att få tag i.

Nalle Halldén åkte land och rike runt och snokade spelare. Han måste varit ett geni. Att bröderna Nordahl hamnade i IFK säger väl allt.

Men åter till nutid. Jag tror att enda vägen för att locka Norrköpingspubliken till Parken igen är om IFK blir ett ungt och spännande lag igen med spelare som kan spela såsom IFK Norrköping ska spela. Dvs med fart, teknik och finess. En bristvara i dessa dagar.

IFK har ingen Nalle idag, istället kommer man arrangera en talangmatch senare i höst och i dom egna leden ser det mer än spännande ut med U21-laget i semifinal och P16 i SM-Final. Håll med om att det ser lovande ut inför framtiden?

Klarar man bara av att vårda sina talanger ser jag en ljusning på det mörka helvetet.

söndag, oktober 12, 2008

Anna, Annika & Tomas

Jag måste säga att Per Sinding Larsen orsakat många nysanfall genom åren men jag gillade Studio Pop och har saknat ett liknande program i SVT allt eftersom Musikbyrån tappade dom rätta instrumenten. Nu finns en musikblogg - PSL. Den är värd ett dagligt besök. Här finner du många tips.

Jag hänvisar i synnerhet till

Anna Ternheim



Leaving on a mayday är nu bokad och landar på min otvättade hallmatta den 12 november. Anna ger tre konserter i december som sålde slut på en kafferast. Hoppas, hoppas att hon ger sig ut i landet snart igen så jag får möjlighet till ännu mer musikalisk lycka.


Hello Saferide

Arjeplog är en favorit i hösten.

Livet är en fest, sjöng Nationalteatern. Kanske inte alla dar men livet är i alla fall musik eller så är det musik som är livet. Musikupplevelser. På skiva och alldeles levande lajv. Det präglar den här hösten. Jag njuter i fulla drag. Jag måste inte glömma att boka biljetterna till TAW och Eldkvarn också. Sophie-biljetterna ligger där snällt på min hylla i det hörn som ska föreställa kök och väntar. Nu ska jag bara ta mig till huvudstaden så billigt som möjligt. Går det med kanot? Nä den flyter ju.

Äh.

Vad ska vi sluta med? Något som sammanfattar den musikaliska ådran, något som syr ihop tråden utan att vi syr ihop fingrana och något som ger dig en sådan fullständig musikalisk tillfredställelse? Låtmässigt. Textmässigt. Något som träffar dig i solarplexus. Eventuellt.

Jo, jag vet. En av dom bästa svenska låtarna jag hört på senare tid.

Tomas Andersson Wij - So long

Lalalalalalalala...

Om jag ligger sömnlös och tröstlös en natt i oktober finns det något som alltid lugnar och tröstar.

Sophie Zelmanis stämma och i synnerhet hennes stämma på Yes i am.

Hennes varma och lugnande lalalalalalalala tar mig till drömland. Inte det där kalla och mörka där jag störtar i nån avgrund utan det varma och vänliga landet som har ljusblå himlar med flufffluff moln.

Prova själv.



Den tjugoförsta dennes får jag se henne igen.

lördag, oktober 11, 2008

Thåströmmania

Keops pyramid


Balladen om briggen blue bird


Om Black Jim


Den druckne matrosen


Thåström & Eldkvarn

måndag, oktober 06, 2008

Hej då Peking...


Bild från 2002. IFK har åkt ur allsvenskan.
Den sorg och tomhet jag kände då är jag inte i närheten av idag, 2008.
Jag har ju vetat om det sedan i somras.




Så var då säsongen äntligen över. 0-1 mot Gais kan ha varit den sämsta fotbollsmatch som världen skådat. Fullständigt meningslöst att kasta bort närmare TRE timmar som det blev efter att strömmen inte stod ut med det patetiska som skulle föreställa allsvensk fotboll och drog sin väg i 45 minuter.

IFK skapade inte en vettig målchans på 90 minuter.

Pinsamt, illa och fullständigt värdelöst.

Hade dock det lite på känn. 0-1 efter fyra minuter kom inte som någon chock och att IFK:arna uppträdde så apatiskt och viljelöst har vi sett förut när dom haft chansen förr om åren att gå upp i allsvenskan.

Nu handlar framtiden om det igen. Om ett hopp om att en dag bli en allsvensk klubb igen. Där man hör hemma, som det sägs.

Jag vet inte jag. I dagsläget är den bistra och lika bittra sanningen att IFK inte hör hemma i allsvenskan vare sig när det gäller klubbledningens fotbollskompetens eller spelarnas kvalité och det hänger givetvis ihop. Kunskapen att forma ett allsvenskt lag fanns inte, framför allt fanns inte någon självinsikt hos en ordförande som bara haft den nya arenan för ögonen och kvalitén hos de spelare man ställde på banan var inte tillräcklig. Allra minst var den allsvensk. Någon borde sett det. Alla svävade på ett naivt moln, även jag. Jag underskattade också allsvenskan men inte fan kunde jag tro att det kunde gå så här jävla illa.

I slutändan kan vi bara konstatera, slagna och sargade säga; Vi räckte inte till.

Det känns som IFK har en lång väg att vandra för att åter få epitetet allsvenskt.

Det kommer bli en lång mörk vinter.

Våra blickar visste

Vi möttes av en händelse.

Våra blickar träffade varandra.

Det var måndagförmiddag, solen sken och höstlöven var sådär magiskt gula den här dagen när jag stod och såg ut över nejden.

Där kom du, stannade upp och såg på mig.

Min blick flackade, något hade kommit in i dess synfält.

Som en mörk skepnad såg jag dig där.

I ögonvrån.

Min blick fastnade på dig.

Jag tittade upp, mötte din blick.

Jag log.

Du log försynt.

Vi såg på varann.

Jag såg på dig.

Du såg på mig.

Världen stannade upp.

Allt tystnade.

Tiden stod stilla.

Vi stod så ett tag.

Djupt försjunkna i varandras blickar.

Vi sa ingenting.

Rörde inte en fena.

Men våra blickar visste.

Förlorar dom idag är säsongen över en gång för alla.

söndag, oktober 05, 2008

Is - det handlar om is

I televisionen står Anna Skipper och slänger potatismos från några stackare som får hela kylen länsad. Hon är min största mardröm tror jag. Låt inte världen bestå av mer än en styck Anna Skipper. Eller Blossom för den delen, även om hon kan få komma hit mest för att hon är satans fin men nåt träningspass får hon inte iväg mig på. Möjligen om det sker under täcket.

VAFALLS! Vad är det här för obskyra och vulgära tankar, jag slår mig själv på fingrarna och tänker på nåt annat.

Till exempel kan man tänka på vart all mat och dryck dom radar upp i Skippers program tar vägen. Går det till bättre behövande eller slängs det? Något att skriva en undersökande uppsats om i dessa miljötider.

Hade jag inte gett upp ligan innan så var lördagens ligamatch mot Sunderland toppen på isberget och Arsenal är laget som spelar under samma is. Fy bubblan. Det här var bittert. Det är såna här säsonger man kollar youtubeklibb från gamla tider extra mycket. Vieira, Pires, Ljungberg, Henry. Varför skrotade du va-va-va-vooom, Wenger?

På tal om is. Om Arsenal befinner sig under isen så spelar Brynäs ovan densamma. Jag beskådade seriefinalen mot LHC (hah!) via datorn, så gott det gick. Canal+ webtjänst är inte alldeles klanderfri men jag fick i alla fall se Brynäs vinna. Nu undrar jag bara var alla mina LHC-vänner befinner sig. Är inte ett genuint grattis på sin plats? Varför då? Har du deltagit på något sätt? Jo jag tackar jag. Jag skiner som solen så länge det varar...

TV4 repriserar Beck för 103:e gången och i SVT rullar dokumentärfilm om porr.

Själv valde jag NHL-matchen. Jag hade för mig att dom tacklade förr i tiden i NHL. Beror det på att galningen Sean Avery spelar någon annanstans?

'It's a good thing for Sean Avery that the NHL doesen't require a mental test to play in the league..'

Inte heller i Newcastle!

IFK-vinst på måndag så är det bara två poäng till kvalplats...jag tror att IFK slår Gais och AIK för att sedan förlora mot Ljungskile och Sundsvall, allt för att jävlas så mycket som möjligt in i det sista.

Jag gav +++ till Bo Kaspers nya skiva häromsistens. Jag reviderar det till en stark fyra istället. Fyra plus alltså. Efter lite mer intensivt lyssnande framstår det här som det bästa gruppen gjort sedan I centrum. Det är lite mer mörker över det hela. Kanske därför jag uppskattar det. Låtarna innehåller en melankoli och sentamentalitet BKO inte direkt brukar förmedla. Jag gillar det skarpt.

Man drömmer om kärlek, en ljusare framtid
det är så naivt
Men ibland är det enkelt, man ser hur det kommer
sen känner man smällen



Det här inlägget har haft is som en genomgående röd tråd. För att avsluta det hela så tänker jag inte nämna något om det där programmet på tv4 där kändisar försöker åka skridskor utan istället berätta hur mycket jag älskar Ice Age 1 & 2. Det bästa som hänt den tecknade filmen sedan Micke & Molle. I sommar kommer Ice Age 3 på bio.

Och vad hade is med BKO att göra nu då?

Det kan ju ni fundera på.

torsdag, oktober 02, 2008

Okej det var väl okej

Svettades framför dumburken när IFK spelade 1-1 mot Skansen.

Det var en sån grismatch där IFK borde fått med sig segern. Djurgården var ruggigt omotiverat men likt förbannat ska dom få in en boll ändå.

När Spong nickade in 0-1 i 49:e blev jag först chockad men det här IFK-året har tärt på mig. Det var likadant i måndags. Jag såg aldrig möjligheten till seger men i takt med att DIF-pressen uteblev började jag så smått hoppas men att det inte är IFK:s år det här visar sig ånyo.

Fyra pinnar upp till kvalplats. Ett tag var det åtta. IFK äter sig närmare men faktum kvarstår. Utgångsläget är fruktansvärt asdåligt. Seger mot Gais på måndag är ett måste. Jag är där - du är antagligen inte där.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Snacka om att Spong ville visa sin forna klubb att han lärt sig tackla och vilket härligt viljemål sen!

Återigen var Whass vass i backlinjen. Kul att se att Norrköpingsgrabben tar för sig.

Fyfan så nära Magnusson var 2-1 på stopptid. Jag hade antagligen blivit så glad att jag hoppat ut genom fönstret om han nätat så det kanske var lika bra att han inte hann fram?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Nu är det snart bokat. Sophie Zelmani på Cirkus i Stockholm den 21 oktober. Lovely.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Brynäs. Vad ska man säga om Brynäs? Fyra raka och överlägsen serieledning (2 poäng)

Fortsätter det så här blir besöket i chokladhallen den 13 november jävligt kul.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Eldkvarn den siste och TAW veckan innan + Sophie i Stockholm. Om IFK skulle klara sig kvar i allsvenskan som grädde på moset blir den här hösten himmelsk.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Fast det skiter sig väl. Konserterna inställda, tåget till Stockholm kommer inte fram, Plura får halsfluss, TAW hittar inte hit och IFK släpper in fyra mål före halvtid på måndag.

onsdag, oktober 01, 2008

Nästan lite synd om ÅFF

Vad sysslade ÅFF med igår?
Tappa 3-1 till 3-4 på matchens sju sista minuter det måste vara nytt bottenrekord i svensk elitfotboll.

Det har jag inte varit med om att ens IFK gjort..kan ju förvisso bero på att IFK nästan aldrig leder några matcher..

Tror ÅFF kan få det tufft att ladda om mentalt efter den kollapsen.

---------------------------------------------------------------------------

IFK fick 2-2 i Örebro. Tidigt 0-1 vändes till mirakulöst 2-1 men jag kände faktiskt aldrig något hopp om poäng. 2-2 föll också mycket riktigt och sedan var det en intensiv ÖSK-press mot ett pressat IFK. Lite konstigt då det var IFK som behövde trean mest.

Tyckte att Felix Magro var riktigt bra liksom Daniel Bamberg och Sama. Mindre bra var Russell (TREÅRSKONTRAKT!!) och Nurre som hängde lite tvätt igen.

Djurgården borta på torsdag. Avspark på den pretentiösa tiden 20:30. IFK har sin chans här om DIF går in med fel inställning. Det får vi hoppas. Annars kommer ju säsongens absolut sista chans på måndag då Gais gästar Parken. En icketrepoängare där så är det över.

-----------------------------------------------------------------------------

Mycket fotboll säger du. Japp, här kommer mer.

Arsenal-Porto 4-0. Hur kan man förlora mot Hull och sedan ha kattens lek med råttan mot Portugals mästare? Har förresten inte sett Arsenal missa så många öppna chanser sedan..eller jo det ser jag ju i nästan varje match.

------------------------------------------------------------------------------

Nytt på skivtallriken:

Bo Kaspers Orkester ++
Enigma +
Hello saferide +++
Parken +++

Hyllningsskivan Andra sjunger Olle Ljungström damp ner på hallmattan i morse. Levde inte riktigt upp till mina högt ställda förväntningar men visst kommer den snurra intensivt ändå.

-------------------------------------------------------------------------------

Att fotbollsfans är rätt cyniska visste jag väl men frågan är om inte den här supportern/krönikören till Vancouver Canucks i NHL tar priset om sitt förhandstips inför säsongen.

"They won’t score, they won’t be good defensively outside of an overworked Luongo, who better be prepared to face 35-40 shots a night. The coach will probably get fired, the fans might turn on them. It’s just not going to be pretty at all"

Positivismen sprudlar over there.

NHL-premiär i Globen, Stockholm, Sverige i helgen förresten. Det är rätt fräckt.

söndag, september 28, 2008

Hull av alla lag..

Så har ännu en helg snart passerat. Jag har hunnit med att bli sjuk och bli frisk på mindre än 48 timmar. Nu stundar en ny vecka. En liten ödesvecka för mina fotbollslag. IFK sprattlade till i tisdags men måste nog i alla fall ta 3 poäng i veckans bortafajter mot Örebro och Djurgården. Jag vill gärna tro att vi klipper ÖSK redan i morgon. Dom har inte direkt så mycket att spela för men innerst inne vet jag väl att det kommer bli precis som vanligt.

Ovanligt var att Gunners förlorade hemma. Mot HULL! Katastrofvarning utfärdat. Har nog inte sett ett sådant viljelöst Arsenal på år och dag.

HULL!!!

Ödesmatchen för Arsenals del kommer upp i Champions League i veckan mot Porto. Arsenals säsong kan alltså ödeläggas redan i september för ligan betecknar jag redan som över. Det kan bli en ofantligt ointressant fotbollsvinter.

Hamnade på Haute Culture igår under kulturnatten. Electronicafestival, var det tydligen. Jag gillar ju electronica men det man fick lyssna till igår lät som gröt. Det kändes som musiken drunknade i en tjock havregrynsgröt. Värmekyrkan är ju ett ganska coolt ställe annars, synd att aldrig IFK fick fira återkomsten till allsvenskan 2003 där som man utlovade samma eftermiddag som man åkte ur hösten 2002...

Precis nu släppte IFK startelvan i morgonkvällens ödesmatch.

Laget: Nuredin Bakiu - Mikael Blomberg, Kristoffer Arvhage, Anders Whass,
Mikael Roth - Daniel Bamberg, Magnus Samuelsson, Richard Spong,
Felix Magro - Kevin Amuneke, Russell Mwafulirwa.

På bänken: Sasa Sjanic, Thomas Magnusson, Eirik Dybendal,
Christopher Telo, Andreas Haglund.

Jag sätter en slant på 1-1.

Om någon timme är det avspark i allsvenskans guldfinal mellan Kalmar och Elfsborg. Jag minns tiden när det faktiskt spelades guldfinaler på riktigt. Bl.a 1989.

tisdag, september 23, 2008

Det är bara för att jävlas lite till

IFK-MFF 1-0.

Det trodde jag inte men självklart är det bara för att jävlas in i det sista. IFK kommer säkert plocka lite poäng så att hoppet finns in i det sista för att sedan nådastöten sätts in i dom sista omgångarna.

Men 1-0 mot MFF var ju alltid välkommet. IFK lirade rätt bra boll i första halvlek, må hända att MFF kanske är det sämsta lag som IFK mött på Parken i år. Dom var riktigt urusla faktiskt och om inte IFK hade backat hem i knät på sin målvakt hade man kunnat avgöra tidigare.

Parken skanderade Whass! Whass! Whass! i 2:a halvlek. Det lär inte Norrköpingsgrabben vara van vid men visst var han bra. Han blir kvar som mittback då han är den enda mittback i dagens IFK som verkar kunna vinna en nickduell. Nu väntar ÖSK och Skansen på bortaplan i nästa vecka.

Tror du på mirakel?

----------------------------------------------------------------------------------------------

Vinner Gefle sin match i morgon är den här vinsten inte värd ett skit.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Brynäs-Skansen 1-4. Aldrig får man vara riktigt nöjd.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Jag sprang på Mankan, en gammal kurskamrat från MTU på stan idag. Vi gjorde bl.a oförglömlig radioteater på den tiden. Jag lovade att försöka komma och titta när dom spelar teatersport på kulturkammaren någon gång.

----------------------------------------------------------------------------------------------

ÅFF på allsvensk kvalplats. IFK vet verkligen att tajma när man ska åka ur. Senast 2002 hade man för första gången ett snitt på över 10000 och nu missar man ett allsvenskt östgötaderby, eventuellt. Fast det är klart, it ain't over until the fat lady sings.

Ödesmatch? Jag vill bara att det ska ta slut

Ikväll spelar IFK Norrköping ännu en så kallas ödesmatch. Vinna eller försvinna. Ja, vi vet ju alla hur det kommer att gå. Jag resignerade för ett bra tag sen. Just nu vill jag egentligen bara att det ska ta slut. Det har varit en plågsam säsong. Det är inte kul längre.

Det är som att förnedra sig själv på arenor där man känner sig fullständigt vilsen och otillräcklig. Man kan stå ensam på ett stort torg och förvandlas till den där killen med toppluvan som är på främmande mark nånstans och han vill bara blunda, dra ner luvan och springa hem. Så är IFK 2008. Eller det kan vara att känna sig ensammast i världen en midsommarafton, ett olycksaligt nerkärande för ett halvt liv sen som kysser någon annan framför näsan på dig så ditt hjärta vrider sig ett helvarv och skär in en kniv i dig. Fast allra mest är det som att se en kär vän du känt hela livet bli offentligt förnedrad och som gång på gång inte lär sig utan fortsätter att förnedra sig själv.

Man vill bara att det ska ta slut. Att det ska gå över. Och det gör det ju snart. Det går över. Om någon månad är allt bara ett minne. Ett jävligt dåligt sådant.

Allsvenskan 2008 ska för alltid försvinna ur mitt sinne. Det här var inte muntert. Men om någon månad får vi tilltufsade supportrar tillbaka hoppet och en förväntan över nästa säsong. Det är ju det allra, allra bästa med att vara supporter. Säsongerna tar slut. Eländet går över. Kanske för att avlösas av ett nytt elände men ändå. Det är i alla fall något. Det är hopp och det behöver vi efter en sån här säsong som karvat i våra hjärtan.

Vi siktade mot stjärnorna men hamnade i avgrunden.

Just så.

Vi siktade mot stjärnorna men hamnade i avgrunden.

Men den blåa stjärnan fortsätter att lysa i mitt hjärta. Det krävs mer än det här för att den ska slockna.


Till sist. En mycket läsvärd krönika från Svenskfans.

Om flydda tider. Om IFK Norrköping-MFF. Tänk när vi två var bäst.

När man ska äta gröt med Norrköping får man ha lång sked.

söndag, september 21, 2008

Sveriges räddaste man

Har aldrig varit något fan av Olle Ljungström direkt men nu gör några av sveriges bästa artister en hyllningsskiva till Sveriges räddaste man. Andra sjunger Olle Ljungström.

Jocke Berg, Uno Svenningson, Tomas Andersson Wij, Ane Brun/Emil Jensen, Bo-Kaspers-Bo och några till. Kanske höstens skiva, åtminstone i min stereo. Den har potential för det i alla fall.

Lyssna här om du vet ditt eget bästa.

--------------------------------------------------------------------------------------

Två filmer passerade min dvd i helgen. Iskariot och Varg. Om den första är mitt omdöme ungefär blahablähä. Varg däremot var sevärd. Mycket för den vackra naturen och musiken i filmen. Intressant historia också som jag antar är lite lättare att ta till sig i en annan del av detta land.

---------------------------------------------------------------------------------------

Brynäs!!! Va i helv...

----------------------------------------------------------------------------------------

Fotboll & fest i goda vänners lag i lördags. Det blev en del fotboll. Och öl. Arsenal vann borta mot Bolton och har tagit sju poäng på den helvetesvecka jag hade såna farhågor inför. Nu är det bara att rulla på..väl?

----------------------------------------------------------------------------------------

Canal+ meddelar jag får en valfri match som kompensation för torsdagens fiasko. Kanske lika bra att passa på illa kvickt innan allt blir som vanligt igen..? Men kan Brynäs plocka lite poäng så kan besöket i chokladhallen mot LHC till och med bli kul.

-----------------------------------------------------------------------------------------

I veckan släpps säsong 7 av Frasier. Prissänkt eftersom det inte finns svenska undertexter.

Tackar.

torsdag, september 18, 2008

Fiasko

Tala om fiasko Canal+!

Här hade man köpt matchen (Brynäs-Färjestad) laddat med både det ena och det andra och så blir det bara ärtsoppa av allting.

Till att börja med så är Canalplus.se så överbelastad att man inte kan komma åt sidan. Efter många om och men kommer så matchen igång, lagom tajmad så att jag precis får se Brynäs göra 1-0. Sedan är det bara ärtsoppa resten av kvällen.

Hack, hack, hack, hack.

Svartruta.

Hack, hack.

Svartruta.

Ingenting fungerar. Tjänsten uppger att min bandbredd är hela 0,0 mbit/s när den i verkligen står på 7,52. (1,2 krävdes för att använda tjänsten)

100 spänn i brusefåtöljen alltså. Under kvällen kom dock information om att alla som fastnade i nämda ärtsoppa får kompensation. Bra det, men nog kunde man varit bättre förberedda då det inte lär ha kommit som en överraskning att väldigt många ville prova att köpa elitseriepremiären till sin dator.

(Brynäs vann "tillråga på allt" matchen med 3-2)

Längtan skala 3.1

Anna Ternheim - What have i done



Låten kan man ladda ner på Annas hemsida.

Den 12 november kommer ablumet.

söndag, september 14, 2008

Men snälla söta rara lilla IFK...

När ska ni lära er att...

..en fotbollsmatch inte börjar när den är förlorad.

..att det finns ett begrepp som heter markering.

..att när man inte har kunnandet måste man kriga.

Visst. Vi är många som redan resignerat men inte fan trodde jag att spelarna hade det.

Nåja. Dom höll ju åtminstone tätt första tio.

Och det kunde ju vara värre. Jag vet folk som håller på IFK, på Leksand och på Tottenham.

Brrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.

lördag, september 13, 2008

Positivt, härligt

Helgen för mina två fotbollslag fick en smakstart. Arsenal krossade Svartbränt på Ewood Park med 4-0. Det trodde jag då inte på förhand men här krävdes ingen defensiv benkross på mittfältet. Inte när Arsenal så gruvligt kontrollerade händelserna som man gjorde. Adebayor fick lite nonchalant göra tre mål. Kul och bra för Gunners att få igång sin målmaskin. Det som är mest förvirrande är hur Arsenal kunde förlora mot Fulham.

Tyvärr vann Chelsea kvällsmatchen mot City trots att Robinho smekte in en frispark tidigt och ännu mera tyvärr fick Liverpool-United en segrare.

Var det inte lite smådrygt av Wenger att sätta in en 16-åring och en 17-åring när matchen var vunnen? Tur att inte Joey Barton spelar i Blackburn.

--------------------------------------------------------------------------------------------

IFK Norrköping har två livlinjor i det närmaste att krångla till sig ett nytt allsvenskt kontrakt. Den första måste tas i morgon hemma mot Helsingborg. Visar HIF upp samma viljelöshet som man gjort i sina senaste bortafajter och om IFK håller tätt dom första tio sekunderna så kan det gå. Det mest positiva är att Sama äntligen kommer göra hemmacomeback.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Har ni också märkt det? Dom kommersiella kanalerna verkar förintas en efter en. I Linköping fanns förr i världen såväl Radio Match som en del andra som jag glömt namnen på och i Norrköping fanns EastFM som kanske fortfarande finns kvar? På ett sätt kan man ju tycka att det är positivt. Att folk faktiskt fattade att den kommersiella radion var ett träsktroll men egentligen är det bara sorgligt att landsortsradion försvunnit i den grad den nu gjort. Idag styr MTG sitt imperium med järnhand från den kungliga huvudstaden. Finns det idag en endaste station som sänder från denna region, alltså den östgötska? Och ser det likadant ut i hela landet? Det var väl inte riktigt så det var tänkt när frekvenserna auktionerades ut där i början av 90-talet.

Slutligen en fråga till någon som vet. Låter rösterna i kommersiell radio fortfarande som påtända rödbetor?

söndag, september 07, 2008

Hösten 2008

Sommaren flög som vanligt bort och nu står hösten för dörren.

Vad innebär det?

Den står alltså för dörren så man inte kommer ut?

FLYTTA PÅ DIG JÄDRA HÖST!

Den här hösten kommer jag genomlida alla tiders depp på Parken för inget, absolut inget talar ju för att IFK kommer börja vinna matcher helt plötsligt. Dock tycker jag ju egentligen att Helsingborg hemma och Malmö FF hemma är helt rimligt att ta sex poäng emot. Främst då för att dessa lag inte har så mycket att spela för och inte så mycket för att IFK har grundkapacitet att vinna.

Nog om detta.

Men för att inte den hängande läppen ska landa på mina skosnören så måste denna höst även innehålla uppmuntrande händelser.

Jag håller på att planera min höst för fullt. Jag skulle gärna resa någonstans men det får vänta. Nästa sommar kanske jag har pengar för en utomlandstripp. Hoppas.

Men hösten 2008 får istället innehålla upplevelser, främst av den musikaliska sorten.

I oktober spelar såväl Eldkvarn som Tomas Andersson Wij i staden. Självfallet blir det till att se två av mina favoriter på skivtallriken. Eldkvarn såg jag förra hösten men Andersson Wij har jag bara hört på skiva. På tal om skivor kommer hösten fyllas med ny musik av två kvinnor med säregna röster. Anna Ternheim och Dido. Den sistnämda kan man ladda ner ett smakprov med om man skulle känna för det.
----------------------------------------------------------------------------------------------
I november tänker jag också besöka en hockeyarena för första gången på år och dag när Brynäs kommer till Chokladhallen den 13 november. Jag minns ett besök när Chokladhallen hette något annat och Brynäs fick smisk med 7-0. Om det händer igen tänker jag aldrig äta kexchoklad igen.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
För övrigt spelar det ingen roll om det heter 3-5-2, 2-7-1, 9-0-1, 4-4-2 eller något annat så länge som Daniel Andersson är den som slår dom avgörande passningarna.

torsdag, september 04, 2008

Wind took my sail

Sitter här med en jätteskön halsbränna. Vad man gör då?
Tar ännu en kopp kaffe givetvis. Smartskaft.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Surfade runt och fann bilder av en viss folkhögskola. Dess område och byggnader. Jag tittade, mindes och skrattade för mig själv. Kavaljers, Arresten, Klostret, Gymnastiken osv... Hade jag någonsin varit så ung och har allt det där verkligen hänt?

Jag skulle vilja göra som Plura och skriva en bok om den tiden. Ingen skulle dock vara särskilt intresserad så den skulle sälja dåligt. Men jag skulle vilja berätta hur jag lärde mig att leva det där året på västgötaslätten och jag vill berätta om allihop som hjälpte mig med detta.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Pluras bok är utläst. Den är fascinerande och innehåller väldigt mycket mat. Plura verkar vara en sjutusan till kock. Han berättar om tiden från S:t Persgatan fram till nu. Väldigt utelämnande på sina ställen. Det är nästan som om han skriver utan att tänka på att nån läser, för att göra en liknelse som Kjell sa om Joanna Newsom. Alltså hon sjunger som om ingen hörde på. Lite så är det med den här boken eller så är det väl så att Plura helt enkelt ger blanka fan i vad folk tycker. Det borde ju alla sluta upp med en gång för alla för då blir livet enklare, jag lovar.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu snurrar Sophie Zelmani i min cd-läsare. Jag har saknat den där rösten som tröstande viskar i öronen. Nu är hon tillbaka. Hon och havet. The ocean and me. Havet berättar. Havet är både svart och blått. Glatt och sorgset. Precis som livet.

Yes wind took my sail and i need to go where it blows.

söndag, augusti 31, 2008

Jag hatar inte alls söndagar

Helgen och söndagen i synnerhet går i fotbollens tecken. Idag har jag haft möjlighet att se på fotboll från 14.30 till 23.00. Det har jag inte. Så mycket klarar inte ens jag men nu när alla ligor dragit igång finns det ett smörgåsbord av fotboll som man kan välja och vraka bland och som söndagsnöje är det väldigt trevligt får jag tillstå.

Igår lekte Arsenal fotboll som lättade mitt hjärta något. Grabbarna kan ju. Nu fylls North Bank av röster som verkligen tror att Paddy Vieira återkommer i Gunners. Jag tror ändå inte även om det vore ganska roligt av nostalgiska skäl. Om det blir någon värvning överhuvudtaget får vi veta först om ca 24 timmar.

--------------------------------------------------------------------------------------------

IFK Norrköpings öden oroade mig inte alls den här söndagen. Jag har tyvärr insett att mitt IFK-hjärta har gett upp och visst. 0-2 i Halmstad. Positivt ändå att Sama spelade sina första minuter sedan i oktober men nu är det försent, som Jocke Berg sjunger. Tro däremot inte att jag inte kommer infinna mig på Parken även under hösten. Jag går ju inte och kollar på IFK för att det är kul, som nån sa...kanske var det jag.

---------------------------------------------------------------------------------------------

På onsdag landar Sophie på min hallmatta. Jag orkar nästan inte vänta.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Söndagskvällens soundtrack är The Nature of Light och deras release A lullaby for MadisenWebbedhand.

Det är bara fullständigt fan bra och jag spelade en gång hela skivan, rättupponer i ett radioprogram som hette Centrifug.

söndag, augusti 24, 2008

'Every game is like a final'

Helgens fotboll för mina två hjärtelag bjöd på två överraskningar. En positiv och en negativ. Det otroliga var att det den här gången var IFK Norrköping som överraskade positivt genom att visa lite moral och komma igen från ett 0-2 underläge efter 13 minuter (0-1 efter T-O-L-V S-E-K-U-N-D-E-R!!!) och få med sig en pinne till ett relativt orättvist 2-2 resultat. Blottorna bakåt öppnade sig under hela matchen men med lite hjärta fick man en poäng.
-------------------------------------------------------------------------------------
Arsenal däremot överraskade oerhört negativt. Det jag hann se av matchen mot Fulham var bland det bedrövligaste jag har sett sedan Gunners förlorade hemma mot Queens PR 1992 med 1-3. Nu måste Wenger hitta en bollvinnare med lite muskler illa kvickt.
-------------------------------------------------------------------------------------
Den 3 september är snart här. Det kommer att bli en fantastisk dag för då dimper Sophie Zelmanis nya platta "The ocean and me" ner på hallmattan. Måste försöka se henne live i höst igen, det var en ren och skär förälskelse senast.
-------------------------------------------------------------------------------------
Felix Magro på frågan om IFK klarar sig kvar i allsvenskan och vad man ska göra för att göra det? -Well..it's possible, every game is like a final for us.

Ja, det märktes i synnerhet senast mot Trelleborg då man hade hela NOLL avslut på mål. Fast Magro var bra igår. Synd att han inte är det varje gång.
---------------------------------------------------------------------------------
Kan avråda er från att se fiaskofilmen 'Morgan Pålsson - Världsreporter' om ni nu hade tänkt att göra det. En osannolikt trist komedi. Dom skulle ha gjort en långfilm om Kajan istället. Eller Malmö-klacken.

fredag, augusti 22, 2008

Floyd Paterson på ett lastbilsflak

Berättade ju förut att jag införskaffat Pluras bok - Resa genom ensamheten.

Det är fullständigt fantastisk.

Det första jag vill göra ett par kapitel in i boken är att ta plats i en tidsmaskin och resa tillbaka till 50-talets Norrköping. Pluras Norrköping. Där han växte upp. Han växte upp på samma gatunamn där jag nu bor fast där den korsar Kungsgatan. Jag vill också springa in på Rialto, stå på trottoaren när IFK Norrköping körs runt på stan i guldvagn, se Floyd Paterson på ett lastbilsflak.

Jag vandrar runt i dessa kvarter nu, 2008 med Pluras glasögon på mig. Jag vill se det han såg.

Tegelbyggnaderna är kvar men karamellfabriken är borta.

torsdag, augusti 21, 2008

The natural state of the football fan is bitter disappointment

Sedan förlusten i början på juli mot Sundsvall har vi nog dom allra flesta ställt in oss på en retur till helvetets serie - Superettan.

Sejouren i Allsvenskan blev bara en säsong. Mycket hade nog en frisk Sama kunnat förändra med sina ledaregenskaper och egenskaper att städa bort ytan mellan backlinjen och mittfält men det går inte att komma ifrån att IFK Norrköpings trupp är ett fuskbygge som saknar en verklig grund. På tal om Sama så har han gått ut och sagt att han kan tänka sig att gå ner i lön för IFK:s skull nästa år. Den killen har ett större IFK-hjärta än de andra truppspelarna tillsammans!

Jag hoppas nu att vi en gång för alla får uppleva en tränare som bygger upp det här jävla laget från början igen. Gärna med så många lokala förmågor som bara är möjligt. För om IFK ska vinna tillbaka Norrköpings hjärta igen så krävs det nog en och annan Norrköpingsgrabb i laget.

Det finns många legoknektar i laget som inte bryr sig nämnvärt över dagens situation men det finns en och annan ytlänning som inte går att tycka illa om. Som Eirik Dybendal. Jag har inte lagt märke till det så mycket tidigare men Eirik är en av få som eldar på sina lagkamrater där ute. Han eldar även på publiken då han inför varje halvlek brukar springa fram till fanz-sektionen och applådera uppmuntrande. Han brukar dessutom vara först fram till fanzen efter matchen och den som slutar applådera sist. En sån tar givetvis folket till sina hjärtan men för exempelvis Kevin Amuneke krävs det mer än ett supermål på femton omgångar.

Några namn kommer IFK ha kvar i ettan nästa år varesig dom vill eller inte. De som jag tycker man ska bygga nästa års lag kring är Kristofer Arvhage, Petru Racu och Richard Spong. Det är en stark centrallinje - åtminstone i Superettan. Importer som Amuneke, Burkhardt, Magro & snubben med det krångliga namnet kommer ha nya klubbadresser. Sedan ska det fyllas på med talanger - lokala sådana. Armando Ibrakovic, Oliver Lönn, Linus Hellman, Christopher Telo, Riki Cakic och Andreas Haglund.

Snälla IFK Norrköping kasta inte bort den talangen ni ändå har.

IFK kommer få sin superarena. Den kommer att stå klar till premiären 2010. Innan var det sagt till premiären 2009. Undrar om det har att göra med dagens tabelläge..

Den kommer inbringa pengar på sikt. Laget IFK Norrköping kommer också bli framgångsrikt på sikt. Det är i alla fall vad jag inbillar mig för det finns en stark ungdomssektion i föreningen som man måste vårda nu.

Men det måste rensas från högre ort. Det finns inte många i klubbens ledning jag har förtroende för. En fotbollskunnig styrelse vore trevligt om IFK Norrköping kunde skaffa någon gång. Ledare som vet vad det handlar om här i Norrköping.

Det viktigaste inför framtiden är dock vem som ska träna laget 2009. Det krävs någon som kan vårda talangen. Jag vill se en nytänkande tränare som inte är rädd för att lyfta fram unga talanger till a-laget. Det har nämligen IFK Norrköping varit säkerligen sämst i Sverige på. Jag vill se någon som likt Arséne Wenger säger "varför köpa stjärnor när du kan skapa egna" eller "ålder har ingenting med en spelares kvalité att göra" en tränare som har en tydlig spelfilosofi och som får tid att bygga upp nåt bra.

Frågan är om en sådan tränare finns. Och finns han inte inom landets gränser får IFK blicka utomlands. Det har gått bra förr i tiden det.

Bakom tränare Jingblad och tränare Cratz finns annars två herrar som jag tror skulle kunna fungera. Sulo Vaattovaara och Tony Martinsson. Tony har tränat U21 och känner till grabbarna som ska slå sig in i a-laget och båda har även ett stort hjärta för klubben. Martinsson sa förresten i en radiointervju om han inte var less på att ha haft nästan alla positioner i IFK förutom huvudtränare och om han inte var sugen på någon annan klubb. Tonys svar löd 'IFK Norrköping är ju mitt liv, för mig är det livskvalité att få jobba för IFK' Det är såna människor som IFK behöver just nu.

Det får ta fem år till i Superettan men nästa gång IFK Norrköping tar klivet upp måste man göra det för att stanna. Den här stunden i solskenet var rolig i ca fem minuter innan DIF gjorde 0-1 på Parken i april.

Nu vill jag tillbaka till Superettan för att se detta lag byggas om.

Som nån general skulle ha sagt. Gör om - (och för i helvete) gör rätt nån gång!


They were fucking rubbish last year.
And they were fucking rubbish the year before.
And I don't care if they are top of the League, they'll be fucking rubbish this year, too.
And next year. And the year after that.
I'm not joking.

tisdag, augusti 19, 2008

Resa genom ensamheten

Dags för en uppdatering av tankarna kanske.
Meningen med en blogg är väl ändå att man ska skriva korta inlägg ofta.
Jag gör gärna tvärtom.

Jag har just bestämt mig för att göra hösten ännu lite mörkare i år genom att beställa Pluras Resa genom ensamheten - Svart blogg och det ljuva livet. Nåja, det är nog inte bara mörker. Vi fick veta en del om Pluras uppväxt i Norrköping i hans sommarprogram. Det ska bli intressant läsning detta.
-------------------------------------------------------------------------------
Världens enda fotbollsliga drog igång i lördags. Arsenal vann utan att spela bra. Liverpool vann utan at spela bra. United spelade uruselt men fick 1-1 och Chelsea spelade champagnefotboll och vann med 4-0 och Bottenham förlorade som vanligt.

Finns folk som hävdar att Bottenham ska klämma in sig i top four i år. Med den backlinjen? Inte en chans. Tror lite på Pompey däremot, trots dyngtorsken mot Romans oljemaskin, de kan bli riktigt farliga även om dom nog inte räcker för de fyras regering men se vilka lirare dom har. Sol Campbell, Lauren & Kanu tillexempel. Vem minns inte Kanus superhattrick på Stamford bridge 1999 där Arsenal låg under med 0-2 men vände och vann med 3-2. Ljuva minnen.

Det kommer troligen inte att ske den här säsongen heller men snart ska jag bara över till London och få se lite riktig fotoll live istället för parodin på fotboll som utspelas på Parken, segern senast till trots.

Men när jag tittar i spåkulan inför Arsenal så ser jag att Adebayor kommer att göra en fiaskosäsong varpå han säljs till FC Greedy, Edurado kommer tillbaka bättre än nånsin och stänker in 20 mål, Rosicky spelar fler än fem matcher innan porslinet går sönder igen, Fabregas dominerar sönder hela England varpå Barcelona hävdar att man kommer att värva honom senast 2037 och i Italien sitter Alexander Hleb och äter glass med José Mourinho en skön kväll i maj samtidigt som Arsenal spelar final i Champions League.
--------------------------------------------------------------------------------------
Såg ni Sanna Kallurs krokodiltårar? Dom rinner nu ännu längre in i den svenska folksjälen. Jag tycker synd om henne, hon förtjänar bättre. Men hon är stor i motgångens sekund. Jag vet ju att jag själv hade reagerat helt annorlunda. Som att sparkat på några häckar, kastat skorna, tryckt upp mikrofonen i munnen på reportern och deklarerat ett karriärslut och eventuellt ställt till med en fylleskandal som att dricka EN öl iklädd en SOK-tröja.

Tur att man inte blev idrottsatlet då.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Lars Lagerbäck säger att Sverige ska testa att spela 3-5-2. Den naturliga orsaken är självklart att han ser ett tomrum efter att Ljungberg slutat och Wilhelmsom åkt till Saudiarabien vilket medför att han vill ge ytterbackarna större offensivt ansvar.

Erik Edmans jubel hörs ända ifrån hans träningscykel i Wigan.
------------------------------------------------------------------------------------------
Va?

Är ni fortfarande kvar?

Nästa gång tänker jag skriva en lång domedagskrönika om ett lag som en gång dominerade svensk fotboll.

Håll ut.

tisdag, augusti 12, 2008

Om hur Annika Flams förstörde min dag

Jag lyssnade på Sommar i P1 häromdagen och förstår varför Pernilla August är så anlitad i ljudboksbranschen som hon är.

Hon är ju inte bara en fantastisk skådespelerska. Hon har dessutom en mjuk och len stämma som passar sig utsökt i radio. Hon berättar på ett fascinerande och intressant vis som fångar lyssnaren. Hon pratar om sin barndom och uppväxt. Om Star Wars, om Ingemar Bergman om teatern. Om hur hon var nära att sluta som skådespelerska.

Hon berättar faktiskt som om hon menar vad hon säger. Det är inte alla som lyckas med det. Hon skulle göra nattradio, tänker jag. Hon har en tröstande röst som jag vill somna till. Jag får nog införskaffa några ljudböcker.

Bra musik också, Björk och Monica Zetterlund.

En annan sak. Om en person som inte alls borde finnas i radion, som inte alls berättar på nåt fängslande vis eller är intressant. Annika Lantz. Jag tänkte se på Rickard Olssons talkshow som visas varje kväll efter OS-sändningarna eftersom Kattis Ahlström bara blir vackrare och sexigare med åren, och så pratar hon en såndär lite akademisk, smådryg stockholmsskånska. Ja, den är kanske inte så vacker men jävligt sensuell. Men så satt Annika Flams där och tog som vanligt större plats än hon borde. Förlåt mig, men jag kan bara inte med människan. Så långt ifrån en len och tröstande röst som Pernillas man kan komma.

Jag tänker mig att det här är skönheten och odjuret. Pernilla, med tanken bakom orden och Annika som flamsar utan att tänka alls.

Hennes flams förstörde hela min dag. Eller åtminstone kväll.

Till sist. Jag har inte nämnt den alls. Förrän nu. För det är IFK Norrköpings mest ödesladdade match sedan den 28/10 2002 ikväll när man tar emot Gefle. Jag vill bara inte vara med om samma tysta Idrottspark ikväll efter slutsignalen som då och jag vill inte se såna här bilder igen.