Kung av ett sobert kaos

Så här illa ser det faktiskt ut. Ta mig härifrån.

Resterna av isberget som sänkte Titanic finns i min frys.

Thordar

Har inte skrivit så mkt IFK Norrköping här på ett tag. Sanningen är inte att jag slutat bry mig helt fast nästan. Något har hänt med mitt IFK-hjärta. Det känns inte längre när dom vinner eller förlorar. Som i måndags mot Syrianska. Jag var inte ens lite nervös, antagligen för att jag visste att det skulle gå åt fanders ändå. Det är apati man känner när IFK är på väg ner ännu längre i avgrunden, mot division 1. Jag tror det är sunt att inte känna lika mycket längre. Det är många IFK-själar som mår dåligt där ute och jag är väldigt glad att jag inte längre identifierar IFK:s resultat med mitt eget liv, då hade jag nog inte mått så bra.

Nu plockar man fram ett sista desperat försök att rädda klubben kvar i elitfotbollen genom att ta in Stefan Thordarson ännu en gång. Thordar som gjorde en comeback i IFK i somras åkte för en månad hem till sitt Island för att köra lastbil. Nu gör han comeback i dom sista matcherna för att rädda klubbens existens.

Jag tycker det är stort av honom att visa sånt hjärta för klubben när mångas andras går på tomgång.

Gurras IFK-hjärta lyser dock fortfarande.

Deportees - Under the pavement - the beach

Ibland blir man väldigt glad av att hitta musik som träffar en direkt. Det gjorde Deportees platta Under the pavement - the beach som ramlade ner på hallmattan i fredags. Nu sitter jag och lyssnar på den via spotify vilket ju är lite dumt när den ligger i cd-spelaren och väntar på att bli spelad.

Under fredagen när jag ägnade mitt innehållsrika liv till att städa badrummet gick den dock på nonstop. Till städningen under badkaret hade jag kanske behövt något lite mera argt än detta men jag fixade biffen med Deportees också.

En riktigt härlig popskiva som poppas för fullt. Det bästa nya svenska (även om den kom i våras) jag hört den här hösten. Skivan i allmänhet och spåret When they come i synnerhet.

Bästa spår: When they come

Flyttkaos

Befinner mig i kaos. För tillfället flyttkaos närmare bestämt. Dagen D närmar sig med stormsteg och det är hur mycket som helst kvar att göra. I fredax städade jag i alla fall badrummet och det innebar även städning under badkarshelvetet. Nog att det är skönt med ett varmt bad en fredag i januari men jag tror jag överlever.

I morgon tänkte jag ta itu med köket. Skåp ska tömmas. Porslin ska nedpackas och jag måste tömma kyl och frys på diverse läckerheter. Jag får nog försöka äta det som finns kvar där. Hur låter hotdogs kombinerat med gammeldags vaniljglass?

Sen ska jag..nej jag orkar inte tänka på det. Det är för mycket nu på för kort tid.

Pah och Puh!

Kings Of Convenience - I don't know what i can save you from

Inget bra för mig själv

När det gäller skivor. Under dagen har jag faktiskt lyckats packa ner samtliga. Imorron dimper dock Deportees nya platta ner på min hallmatta och innan jag vet ordet av har jag även beställt två..nej förresten, tre skivor med norska King Of Convenience.

Är det inte bra såsäg?

Popsicle & Plura

My name is Luka i live on the second floor

Snart behöver jag inte bry mej om vem eller vilka som bor ovanför mig på S:t Persgatan 126 men deras största nöjen verkar vara att flytta möbler 24/7, hamra i svinottan eller ställa till med jubelfest en söndagsmorgon klockan sex. Bah!

Befinner mig i Linkeboda ikväll. En del vänner jag har i den här stan tycker inte om det uttrycket utan kallar som hämnd Norrköping för surbullestad. Då har du aldrig gått på stans södra promenad. Jag har blivit hemma i Norrköping. Linkeboda är inte min stad längre, som Plura hade sagt. Om det ens varit det förresten. Men lugnet här ute på vissjan i Boda är skönt, fast lite ovant. Så lugnt är det förresten inte, det stormar här. Så till listan av vad som brukar möta mig här kan vi utöver regn och snö nu lägga till storm. Härligt.

Deportees - When they come

Thåström - Höghussång

Det är min värld det här

Lenka - Trouble is a friend

Så långt ifrån Idols ärtsoppa du kan komma

Grattis Sverige.

Oväntat besök

Igår kväll när vi i glada vänners lag lyssnade på musik och intog ett antal alkoholhaltiga drycker ringde det på dörren. Där stod två vittnen och undrade om jag visste om gud fanns? Jag blev lite full i fan och sa något smått sarkastiskt, det var kanske lite dumt av mig men jag fick ett infall. Vittnena brukar annars komma hit och ringa på med ojämna mellanrum, fråga om jag sett ljuset och lämna vältryckta lappar.

På tal om skräp måste jag nog börja röja upp rejält nu. Snart går ju flytten!

Lars Winnerbäck - Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen

Ja idag damp så Winnerbäcks nya platta ner på min hallmatta (tillsammans med avin till min tintintavla och ett nytt nummer av Pondus!) Det första man upptäcker när man trycker på play är att det är Winnerbäck som snott Kents gitarrer som saknades på Tillbaka till samtiden. Jag bara väntar på att få höra Jocke Bergs röst men jag älskar ju Kent så inte mig emot. Inte alls. Bara han lämnar tillbaka gitarrerna sen så.

Jag såg denne Winnerbäck första gången i högstadiets aula. Det insåg jag några år senare. Då gäspade jag mest tror jag, hela jag var en stor gäsp genom skoltiden. Det var först runt 2002-2003 jag började lyssna på Winnerbäck på allvar. Söndermarken kom, det är fortfarande det grymmaste han gjort tycker jag och det kanske beror på att den skivan var min första rejäla kontakt med Linköpingssonen. Första gången är ju ofta den bästa med många saker.

Det här då? Jag bestämmer mig för att jag tycker det är bra. På sikt bättre än hans senaste. Texterna är ju inte så mörka som Kent men det må vara hänt. (Det var inte meningen att rimma) Musikaliskt slår den här Daugava med hästlängder för mig. I love this sound och visst, texterna är som vanligt svåra att inte ta till sig. Som på Jag fattar alltihop.

Om du går ut i solen
och sätter dig en stund
För att natten blev så virrig
för att känslorna gick runt

Bästa spår: Köpenhamn och överallt

Nattblogg del 123

Nej varför sova? Istället kan man sitta uppe och drunkna i musik och drömma om att sända nattradio. Det stannar vid en dröm som mycket annat. Sova går ändå inte att göra när tankarna flyger ärevarv och skojar och har sig. I morgon ska jag göra stan. En halvtimme eller så i alla fall. Bobhund-biljett ska inhandlas. Kroppen längtar efter popen men flocken vill ha rocken. Vin ska också inhandlas. Hur fan jag nu ska hitta till vinhyllan jag som på ren rutin ignorerar allt i min väg på vägen till ölhyllorna. Nejdå, jag vet var vinet är. Lugn Jansson. Har köpt förr. Jag bara skojade. Jag gör så ibland eftersom det är så skojigt och tråkigt att vara tråkig. Nu slutar jag.

Snart sitter jag där

20070917

På dagen två år sedan jag stängde den här grinden en sista gång. Färgen som jag målade dit sommaren 1994 hade naglats bort rejält.

Rakatungung

Ingenting gör mig så glad

Okej, dags att ta tag i livet igen.
Fotbollen är mörkret i min värld just nu men tiden när jag tog fotbollsresultat personligt är förbi - som tur är men ändå. Fy fan. Dessutom var det här mer än ett resultat. Det var svineri på högsta nivå.

Jäkla effektiv dag detta blev. Först work och sedan dom där ärendena på stan som gick åt pipan sist. Nu hade jag skallen med mig och nu verkar det funka som det ska igen. Traskandet genom Drottninggatan går dock inte att genomföra längre. Jag tycker att pärmligisterna borde respektera att man säger nej inte idag (HELLER) men nu springer dom ifatt mig också. Jädra blomkorvsbanditer.

Har även hunnit med att beställa ett gäng skivor. Jag kände att jag behövde det. Snart landar Winnerbäcks nya, Magnus Carlsons bästa & Katie Meluas samling på min hallmatta!

Totalt jävla mörker

Saker som får en att..AAAAHHHHH!

Jag förstår mig inte på min skalle. Den har helt enkelt tagit långledigt. My mind is on vacation. Hade ett par ärenden på stan som var tämligen viktiga. Bl.a att få ordning på min internetbank. Tror ni jag hade med mig den nödvändiga koden eller legitimation när jag väl kom fram till kassan efter att ha väntat i nån halvtimma?

Haha, jag är för jävla rolig. En parodi rentav.

Nu gör jag vad min skalle gjort för längesen. Tar helg.

Den 11:e september

Det är den dagen idag. Den 11 september. Jag kommer ihåg den där septemberdan 2001. Jag befann mig på skaraslätten. På Axevalla Folkhögskola. Vi låg i soffan och väntade på att få gå och äta när vi av en slump zappade förbi CNN och såg dom där planen krascha in i tornen. Vi reagerade inte riktigt. Trodde inte det var på riktigt men det var det.

På kvällen satt kollektivet. Jag, Ewa, Hammar, Sibbe och några till som jag har glömt i soffan. Drack en kopp oskyldigt te och undrade vad det var som hade hänt.

I'm just a daydreamer walking in the rain

Jag ser strålkastarskenet från Parken från mina fönster. Snart måste jag tvätta dom. Fönstren - inte Parkens strålkastare. I byggnaden mittemot hoppar ett dussintal spattiga fåntrattar på Friskis & Svettis. Under dom lyser Sibyllas skylt. Det är väl nån slags ironi i det antar jag.

TV3 har skaffat en hysterisk anskrämlig logga och Folksam ringer och bekräftar att jag ska flytta. Javisstja!

Idag tog jag tag i lite flyttstädning/packning. Tömde kylen på kvarglömda kemiska odlingar från 1924, slängde 49 cornflakes-paket och fortsatte packa ner mina vhs-band.

Ett steg i taget.

Det skulle vara lätt för mig att säga..men det gör jag det tror jag

Bob Hund kommer till Klubb Republik den 8 oktober! Ljuva nyheter. Giget på Knäppingen i somras var ju bara lysande. Den här gången hoppas jag dock på lite mer extas. Lite mer förvirring kanske.

Om det blev spelfilm..

Nä, nu blir ju de kommande Tintin-filmerna animerade. Men det här var ändå lite roligt..

Music for trains

Jag fick se en sån dejlig bild som Camilla tagit över järnvägsspåren. Samtidigt hade jag den ultimata tåglåten i öronen. Vilken då?? Jamen lugna dig och titta nedanför dom här textraderna ditt grodlår. Jag fick ett sånt sug efter att åka tåg med Sigur Ros i lurarna. Nu får jag nöja mig med pendeltåget mellan Norrpan och Linkeboda men det vore något att sätta sig på något mer exotiskt resmål. Transibiriska järnvägen kanske. Hur som helst, med den här låten i öronen vill jag tuffa fram och se vidderna passera.



Sluta gnälla över att videon inte var någon video. Det är låten du ska lyssna på med slutna ögon och tro att du tuffar fram nånstans bland dom vackra vyerna. Norrland kanske. Har dom vackra vyer där? Jag föreställer mig det. Andra vyer kan jag bättre. Som tvärsöverlandet. Sigur hade gjort sig bra där tror jag.

Spotify

När man inte har något bättre för sig kan man sitta och nostalgisera en smula. Det gjorde jag ikväll och skrotade ihop en Spotifylista - PPP3-listan!

PPP3 - Kjell Alinges 90-talsprogram som präglade mina lördagkvällar i åldern 13-15 nånstans. Det finns många låtar som jag förknippar så starkt med dom där lördagkvällarna och nätterna framför radioapparaten och med nintendokontrollen i handen.

Här är ett urval

Ni är fan sämst

Snoka-ÅFF var lite som livet i stort.
Så nära men ändå så långt borta.

Just D var fan bäst!

Som nån i en sång av Mauro Scocco

Jag drömde att jag var på ett bröllop och på andra sidan långbordet satt Mauro Scocco. Han plockade fram gitarren och sjöng en sång. Som handlade om mig. Det var jag som var sången.

Som nån i en sång av Mauro Scocco.

I en sån befinner jag mig just nu. Och inte bara en sång utan en hel bunt av hans sånger sammanfattar rätt bra mitt sinnesmod.

Här sitter han då i hela sin prakt
kungen av ingenting
efter midnatt kommer demonerna
och sätter sig runt omkring

Som nån i en sång av Mauro Scocco.

has your heart sighed heavily?

Oj så snabbt hösten slog in sina hörntänder. Så mörkt det blev om kvällarna, men dagarna är ju färgrika. Hade jag haft en kamera hade jag gått ut i naturen och fotat nyanserna. Men det har jag ju inte så det känns som allting skiter sig, som Tomas Andersson Wij sjunger på skiva.

Konsertmöjligheter i närheten med Ane Brun och Anna Ternheim i höst. Jag vill gärna gå, i alla fall på Ternheim. Henne har jag velat se ett tag nu.

Utan att riktigt vara med på det har jag tillbringat helgen med att lyssna på väldigt mycket ångestladdad musik. Det var inte riktigt meningen. Å andra sidan har jag nästan alltid tyckt att en bra låt oftast går i moll.

Som den här

Blomkorvbandit!

Tintin & Haddock är för mig Tomas Bolme och Åke Lindström (tomten i Sunes Jul=) Därför blir jag ganska besviken när samlingsboxen med Tintin som innehåller filmerna från sent 60-tal som torde innehava (vad hamnade jag i för roman nu?) de rätta rösterna men ickedå!

När sedan Kapten Haddock i Det hemliga vapnet utbrister "Kom hit annars ska jag slå dig med en böckling" blir jag nästan förbannad. Bah! Det är inga ord från den kapten jag känner.

I boxen var dock en av filmerna rätt. Bolme och Lindström i Tintin i hajsjön. Där lärde jag mig också ett nytt uttryck från Haddock idag - nämligen blomkorvbandit! Det ska jag säga till alla uslingar jag träffar på i fortsättningen.

Blomkorvbandit hade jag aldrig hört, däremot enbart blomkorv! som kapten säger i Plan 714 till Sydney.

Ja jag är en nörd.

Hej då

Den här dagen är helt värdelös
jag har vaknat jag har somnat om
gått planlöst som en pank turist
ringt människor jag knappt bryr mig om

Blåa tågen fylls med folk och rullar ut
lampor tänds i fönsterna
hej då hej då
Och frisörerna de sopar sina golv
låsen slår i dörrarna
hej då hej då

Det hör i ridens melodi
det här är priset som betalades
Vi som jagar våra egna liv
är tillbaks där allting började

Våra hjärtan bultar
nytt nytt nytt
och vi lyder
hjärtas minsta vink

Hej då hej då

/
Tomas Andersson Wij

There are nine million bicycles in Beijing

Hösten är här. Ikväll var det redan oktober. Regnet pissade utanför och jag låg större delen av kvällen i soffan och lyssnade på musik som passar just om hösten. Melankoliska toner nådde mina öron där i soffan. Jag blundade och önskade att jag hade haft sällskap.

Jag känner mig rastlös. Jag brukar inte vara det men dom senaste dagarna har jag haft svårt att bara vara och jag vet väl varför.

Tankarna far iväg. På Ica höll jag på att glömma att packa ner mina varor i kassen. Det är ju inte bra det här men vad ska man göra? Dessa tankar, haha där efter fyra år av meningslöst bloggande fick jag äntligen användning av titeln. Nu är det kanske dags att släcka ner.


Kvällens låt

Totalt jävla mörker

Nej jag mår bra.

Men Totalt jävla mörker är ett trevligt namn på en musikgrupp, tycker ni inte? Haha, jag snubblade över detta band igår kväll som man ibland gör på det däringa Spotify. Har det inte blivit mer reklam på sistone säg eller är det bara jag?

Totalt jävla mörker, dom gör såndär musik där man inte kan höra ett ord av vad som sjungs så jag har ju ingen aning. Lite roligt vore det om dom sjöng om guld och gröna skogar men det vore kanske otippat. Sjöng och sjöng förresten, vrålar och gapar är vad dom gör.

Jag säger sånt eftersom jag inte förväntar mig att fans av just sån musik tittar in här och därför inte kommer hota mig med slanggurkor eller andra tillhyggen.

Den här låten tyckte jag var lite småtrevlig, men så är jag ju rätt svag för när man blandar in prat i musik. Nu är kanske inte texten så upplyftande men hey! det är Totalt jävla mörker vi snackar om va. Visst är det Lennart Jähkels röst förresten?



Man skulle bo i norrland. Eller så skulle man inte det. Men mygg har dom.

Lysande namn är det dock. Totalt jävla mörker. Hah!
Snart är vi där.

(Tänk att Totalt jävla mörker fick den här bloggens längsta inlägg på länge)
Det trodde ni inte!
Inte jag heller. Vafan håller jag på med egentligen?

Det hade ju räckt med namnet och länken till låten.
My bad!
Nu slutar jag.
Förlåt.

Blomkorv!

Leverens från CDON på mindre än 24 timmar. Det må jag säga inte var illa pinkat!

Lovefilm skickar bläfilm

Två blahafilmer passerade igår. The dark och School for Scoundrels.

The dark - en skräckis som jag hade sett minst 17 gånger innan. Flicka drunknar, en död flicka sen urminnes tider kommer tillbaka för att varna för något otäckt. Jag orkade knappt 45 minuter.

School for Scoundrels eller Nördskolan som den så käckt heter på svenska hade jag inte ens tänkt se. Den råkade ligga på min lista hos Lovefilm men trots det borde de ha bättre omdöme än att skicka mig sånt. Nåja, jag satte mig och glodde på skiten. Otippat nog ända till slutet men jag orkade helt enkelt inte ta mig upp ur soffan. Riktigt o-sevärt som väntat. Kanske att betyget såga längs fotknölarna vore en aning högre om jag varit på annat humör. Filmer där pojke och flicka får varann i slutet står mig upp till halsen. Hade varit roligare om det gått åt helvete för en gångs skull.

Ja, två riktiga bläfilmer. För övrigt har jag upptäckt att det ju är skittrist att glo på film själv.

Fly away from this place

Jag har en efterlysning:

Hörrö Jenny Tang Kai och hörru Mikael Fyrek! Var i helvete tog ni vägen? Alltså jag menar här släpper man två geniala EP:s och visst utlovades ett album. Vad hände? Jaja, jag antar att skivbolaget kraschade men var finns du nisse eller nissa som har förstånd nog att ge ut detta här på någon slags skiva?

Eller så kanske ni helt enkelt bara tröttnade? Hrmpf.

Tang Kai nu i dina spetsade öron, hade jag sagt om jag fått sända radio, vilket jag inte får. Bu.

Jag sitter här och geggar mest på lek

Jaha. Tisdag, fucking tisdag. En släng av tristess och hf försöker jag skaka av mig. Skakskak. Började igår kväll att flyttpacka ner mina vhs-band. Vad ska jag med all skit till? Nåja. Nu är lådan fylld till 1/3 åtminstone. Ordnade med adressändring idag så det känns som jag börjat ta tag i det här litegranna.

Just det, jag fick loss skägget ur brevlådan och skickade äntligen efter samlingsboxen med Tintin. Det hemliga vapnet, Solens tempel & Tintin i hajsjön. Jag ska nog fixa den där andra samlingsboxen också med filmerna från 90-talet. Även om rösterna är helt vajsing.

Nu återstår att se hur intressant den här dagen blir.

Moving day is coming