Fotboll på Kinesiska

Jag tittar på fotboll på min dator. Direktsändningar från Kinesisk television som strömmar ut i cuberspace. Nu spelar Blackburn-Manchester United. Kvalitén går givetvis inte att jämföra med televisionen men jag ser åtminstone vem som har bollen. Dom Kinesiska kommentatorerna är hysteriska och mina fördomar om att ching-chong-yong är dom vanligaste fraserna befaras.

Jag kan ju också slå två flugor i en smäll genom att försöka förstå Kinesiska.

Eller inte.

Dom senaste dagarna har varit soliga. Nästan vårlika. Solen har strålat mot mitt fönster och talat om; våren, den är på väg. Snart. Snö och kyla till helgen säger den glade programledaren i något av televisionens nyhetsprogram. Särskilt meteorologerna ser så där oförskämt nöjda ut när dom får presentera ett nytt oväder. Snön smälter bort nu men jag förstår att det snart kommer ett nytt lass.

Man känner ändå att vintern håller på att rinna bort. Det värsta är över nu. Det är avklarat. Idag är det februari. Det är en liten ljusning, ett litet hopp och ett litet ljus över att det snart är över och att vi snart kan lapa den varma solen iförda kortbyxor och tunna tröjor igen.