Längtar så jag spricker

Lördagkväll. Vinterkväll. Mörkret är dystert och snön går nog aldrig bort igen. Kan inte påminna mig när det var så här mycket snö under en vinter senast. Måste varit när jag var liten. Vintertäcket har legat här nu sedan jul. Det lär inte försvinna.

I morgon är det Vasaloppet. Nio mil. Jag undrar hur långt jag hade kommit. Troligtvis fram till första backen sedan hade jag nog dött.

Nej jag har inte så mycket att skriva om här som vanligt men något ska man ju göra. Lördagkväll var förr storslagna familjeunderhållningar i televisionen. Det är mest skräp
just nu så jag tittar inte. Dumt att se på skräp menar jag.

Vad gör man istället? Skräpar ner sig framför en allt för dammig datorskärm. Ska det va något? Nä det ska det inte men vad gör man i detta vinterlandskap. Man kan inte gå ner till någon uteservering och njuta en alldeles för dyr kopp kaffe.

Jag längtar till man kan det. Jag längtar till alla sommarkvällar.

Jag längtar så jag spricker.