Jag har tagit ett beslut. Jag tar en timeout från IFK Norrköping på obestämd tid eftersom jag bara mår dåligt av att gå dit och följa laget i mitt hjärta på nära håll. Nu måste jag distansera mig en smula och göra saker som gör mig glad - det gör inte mitt kära IFK.Jag har gått till Parken i många år och ofta har det varit det roligaste (nästan) som fanns i mitt liv. Det är inte så längre, IFK får mig bara på uselt humör och nu har det gått till den gränsen att apatin tagit över. Jag blir inte ens besviken längre. Dessutom är det inte samma känsla att gå på fotboll längre. Nya Parken känns inte fotboll. Jag är ledsen men så är det.
Så jag håller mig i bakgrunden ett tag.
Idag ledde mitt kära lag med 1-0 i paus mot Vasalund vilket förvandlades till 1-3 på en kvart - IFK kvitterar till 3-3 och släpper in 3-4 i sista sparken. Jag orkar inte mer.
Det här innebär förstås inte att jag slutar vara IFK-are. Det går ju liksom inte, då hade jag slutat för ett bra tag sen..IFK förblir alltid i mitt hjärta men just nu mår jag bäst av att följa vad som händer och sker på distans.
Tacka gudarna för att jag inte köpte årskort!!
Ett par sista tankar bara. Göran Bergort kommer inte sitta kvar länge till. In kommer någon som kan styra upp ett försvar och hota spelarna med indraget klippkort på Otten om man inte skärper sig.
Jingblad eller Cratz tar över detta sjunkande skepp vilken dag som helst.
Det blir mina sista ord.
Nej förresten.
Riv ner den där jävla affischen på IFK-spelaren mitt emot mitt fönster innan jag kreverar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar