Radjon

Tillbringade en kväll framför radjon.

Jodå, det kan man fortfarande göra i denna high-tec-resolution-definition-brajsan-revolution-tid. Inte som förr när folk satt framför sina radioapparater och LYSSNADE. Men jag försökte, även om jag inte bokstavligen satt framför radioapparaten och åt kanelbullar, och även om jag satt framför datorn (som också spelade rollen som radio) det är också ett nytt fenomen. Din dator är faktiskt världens bästa radio för i den finns alla stationer du egentligen borde lyssna på. Miljoner, driljoners olika stationer som kablar ut sig i nätradions swimmingpool.

En utav mina personliga favoriter när det gäller radio på nätet är http://www.radioio.com/. Här kan du välja din personliga radiokanal och du slipper trams-apor som berättar att just den här stationen är den bästa som spelar den bästa blandningen. Sådant som man redan 1993 förstod att så här kan inte radio låta. Välj mellan pop, rock, soul eller ambient. Välj om du vill höra 60-tal eller 90-tal. Fullständigt strålande.

Det är ju så här den kommersiella radion skulle låta egentligen. Ja, det är ju så här den låter egentligen. Massor att välja bland plus - hör nu vad jag säger för det här är viktigt som Mauro sjöng på Dr Space-dagboken 1991 - DOM BLANDAR MUSIKEN PÅ RIKTIGT!

Ja, det är sant. Såna här kanaler har jag efterlyst i den svenska komersiella radiosoppan.
Det kommer tyvärr aldrig bli på riktigt eftersom att dom som äger dom kommersiella stationerna sällan har ett genuint radiointresse. Men i alla fall.

Men, det var inte detta jag skulle skriva om. Jag tänkte när jag satt där, eller låg i soffan, gick runt i lägenheten och sörplade på theet att, varför spelar dom så tråkig musik när programmet i övrigt är väldigt lyssningsvärt? Jag lyssnade på Marcus Birro i Karlavagnen, han är alltid kul att höra på och såna här "din-röst-i-natten-ala-jack-killian-program" har jag saknat sedan Bosse Löthén lämnade radion i protest när sveriges radio fick den briljanta idén att förinspela nattradion. Tror väl inte att det blev av sen men jag vet inte. Jag slutade lyssna när Bosse slutade. En röst i natten - Midnight caller med Jack Nighthawk Killian. Jag tror att just det programmet som sändes i slutet på 80-talet - Nighthawk var en del i min fascination för radio. Det sändes på söndagskvällar minns jag och Jack Killian löste ofta mystiska brott. Dem var jag ganska ointresserad av men där han satt i den mörka studion och talade ut i natten med stadens alla neon-ljus som blinkade utanför, det verkade så häftigt.

Men, var är jag? Just det, Birro! Men varför denna urtrista, nonsens-musik? Var det en ren tillfällighet eller varför är det bara Christina Aguilera och Lena Philipsons största hits som får komma fram. Har musikproducenterna bara tråkig fantasi eller måste det vara så här urbota trist? Nej, jag vet att karlavagnen och p4 kanske inte är det bästa forumet för att upptäcka ny musik men ändå. i dryga 2 timmar är det bara färglös pop som inte säger mig något. Det blir jävligt trist i längden. Men, och återigen men, jo jag vet. P4 är ingen musikkanal och karlavagnen är inget musikprogram.

Men i alla fall.

Det är väl så att musiken i såna här program ska ses som en paus.

En chans för lyssnaren att gå på toa eller diska färdigt det sista.

Det hade ju varit betydligt roligare om musiken hade varit en smula intressant och inte så fasansfull trist och vanlig. Tur då att närradion och studentradion frodas och lever och framförallt piratradion! Finns den kvar? Jag fick in ryska kanaler en gång i tiden på min antika radio/bandspelare. Kanske var det en piratsändning. Eller privatsändning. Synd att jag inte kunde ryska. Jag kände också en snubbe som sände piratradio hemifrån. Jag lyssnade tyvärr aldrig. Men han spelade mest Elvis tror jag.

Nutidens piratradio är förstås webbradio. Den jag tipsade om finns där lättillgänglig men jag vill gärna hitta till alla tusentals sändningar som ligger där ute utan att någon har den minsta aning. Men det gryr för någonstans håller någon på att sammanställa en portal av olika webb-frekvenser.

Jag tror att anledningen till att den här efterlysningen av ny spännande musik har å göra med att Kjell har semester och inte bjuder på krispig ny musik i Eldorado. Men, det jag från början skulle skriva en kort reflektion om - Birro. Han var jävligt bra, hans poetiska reflektioner i radioform var en skön kvällslyssning. Om det inte hade varit för den tråkiga musiken med Helena Paparizou och Enrique Eglesias. Jag vet, men jag är allergisk mot nutidens populärmusik. Åtminstone 76% av den. Jaså, det har du redan fattat? Jaha.

Då så.

Det var bättre på vinylspelarnas tid...

Men Birro. Han är bra.

Dessutom har han konverterat från Öisare till IFK:are.

Säger han.

Å det är nog klokt.

För alla som e kloka håller ju på snoka.

I alla fall anno 2007.

12 poängs ledning efter 12 omgångar.

Så fick jag in lite fotboll även denna gång.