onsdag, juni 27, 2007

Imponerande


Det är imponerande.

Ja, IFK:s segertåg med sjunde raka och 3-1 mot ÖIS är imponerande i sig men kvällens publiksiffra på regntunga, kylslagna Parken är mer imponerande. 9 568 hade tagit sig till Parken ikväll för toppmatchen (?) mot Örgryte.

IFK leder nu serien med 12 poäng (en match mer förvisso men icke desto mindre) och har en sanslös målkvot, 32-8. Sanslöst bra och givetvis kan inte IFK missa återtåget till allsvenskan den här gången.

Nej, det går bara inte.



Dagens match var spelmässigt inte någon av säsongens höjdare, däremot var kämpatakterna storslagna. Örgryte kom till Parken med en defensiv 4-5-1 taktik men höll ändå spelet väl uppe i första halvlek. Man spelade snabbt på ett tillslag mot ett stillastående IFK men skapade inga målchanser förräns supertalangen Fagerberg sprang sig fri från mittlinjen och jävligt snyggt satte 0-1. Här var jag fullständigt övertygad att en hemåtstövlandes Thomas Magnusson skulle kapa anfallaren och dra på sig både straff och utvisning men som tur är (?) så var Fagerberg för snabb och gjorde mål.

IFK började så smått äta sig in i matchen och gamle IFK-hjälten Dick Last räddade göteborgarna från mål i arlset före paus. Målen kom istället i 2:a halvlek. Bamberg nickade 1-1, Santos byttes in och behöver 20 sekunder för att filma (?) till sig en straff. Hm, filmning eller ej men han föll väldigt snyggt i alla fall.

Här hade tjurighetsministern Thordarson bytts ut för att undvika rött kort. Han må ha domaren emot sig i 90 minuter men jag vet inte hur mycket det hjälper att han skriker och tjurar likt en 4-åring som ligger på köksgolvet och bankar med armarna för att han inte får sitt lördagsgodis.

Gissar att 75% av hans varningar kommer efter protest.

Fast han betyder djävulskt mycket för IFK. Inställningen är allt.

För övrigt är nog Thordarson den enda spelare jag har sett som spelar med knutna nävar - bokstavligen. Förstår att försvararna blir livrädda emellanåt men hans "köttande" gör ju till slut motståndarna möra som köttfärs så dom går på knäna till slut. Han må inte vara mycket till fotbollsspelare, Thordar men han kämpar för ett helt lag.

Santos fick sedan en ljuvlig passning från en Öis-are på mittplan och kom fri med Last, gjorde honom tjusigt och lade in 3-1 i tomt mål. Ett mål som påminde om ett mål Thierry Henry gjorde mot Man United och Barthez 2000 eller om det var 2001 där en United-spelarna gav Henry en passning som skar genom försvaret likt en upphettad smörkniv i en lätta-förpackning.

Vem var det som gav Henry passningen den gången? Var det Keane, Beckham?

Har glömt.

Thierry Henry ja. Jag har inte smält det ännu.

Nåväl.


Kvällens betyg:

Matchen ++++

Ingen stor fotboll men spännande i 83 minuter.

IFK +++

Bra dagsverke, blixtrar till men kan bättre fast det är ju synd å klage..

ÖIS +++

Spelskickligt gäng som skulle behöva en Thordarson i laget (tänker då på egenskaperna som köttare - inte som protestant)

Publiken +++++

Nästan 10 000 - Norrköping är redo för allsvenskan igen.

Musiken -

Corona som uppladdning vet jag inte vad jag ska säga om. Kanske var det Kaj Kindvall som tagit över musikvalet och som mindes sitt 90-tal.


Själv avslutar jag nu kvällen med att lyssna på Joanna Newsoms Ys.

Inga kommentarer: