Det är som när första vinterhalkan slår till. Skillnaden är att hakorna när dom tappats nu istället för att dom deppar ihop där nere i kaffekoppen istället ställer sig i givakt och strålar uppåt. Upp mot solen.
Jag går längs uteserveringarna som är fullbelagda så här års. Det sörplas kaffe och iskalla juicedrinkar. I glassbaren intill når försäljningen nya höjder. En frysmaskin gick sönder en kväll och ägaren delade ut gratis glass.
Sommar är glass. Vaniljsorten helst. Blanda med jordgubbar enhet eftermiddag så är sommaren ultimal. På kvällarna ligger solen kvar länge nu i juni. Den går nästan aldrig ner. Den är bara nere i några timmar. Det här ljuset är ju rent magiskt. Fast det kan vara svårt att sova. Speciellt i sommarheta bastulägenheter. Som min.
Men snart vänder det säger meteorologen. Säg inte så, inte nu. Säg aldrig så igen. Jag kan nästan inte föreställa mig hur det var där i iskalla och daskgråa november. Jag vill helst inte dit igen. Nåväl, kan vara svårt att undvika såvida man inte har en sund ekonomi som kan ta en till sydligare breddgrader efter oktobers inbrott.
Det har tyvärr inte jag. Men någon gång då ska jag bryta upp från helvetessörjan som råder under så lång tid här i norden. Då ska jag fly till en paradisö någonstans.
Men nu tänker jag inte på november. Det vore rätt synd att gå och längta i ett år efter juni och sedan när den väl kommer börja snacka om november och grådask.
I televisionen pågår VM nästan dag och natt. Dessa upp och nersnack före och efter matcherna är märkvärdigt överdrivna fast i vissa fall kan dessa vara mer underhållande än själva matchen. I synnerhet Hasse Backe.
Brasilien-Australien, det var bland det sömnigaste jag sett. Men slutspelet blir nog häftigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar