Dom unga är IFK:s hopp

Nu är det jul. Snart. Denna blajtext ska dock inte alls handla om detta. Jag sitter istället och tänker på den anrika föreningen IFK Norrköping. Mittenlag i division 1 för tredje året i rad. Var nånstans började egentligen bollen rulla så det gick så bedrövligt illa till slut. Jag tror jag blev IFK-supporter nån gång efter fotbolls-vm i Italien 1990. På teven satt jag och såg IFK Göteborg vinna SM-guld efter en finalrysare mot Peking. Göteborgsspelarna fick vita t-shirts som det stod SM-GULD 90 på. Tidigare på hösten hade jag sett min första match live när Norrköping och Jonny Rödlund sopade till Blåvitt med 3-0 på Parken. Det blev en match det året, det blev sedan mer för varje år. Nu ser jag dom flesta och jag undrar varför. Jag tillhör den där generationen IFK-supportrar som minns att IFK Norrköping faktist har varit bra en gång i tiden. Dit vill vi igen men det ser inte särskilt realistiskt ut. Jag orkar egentligen inte kritisera IFK-ledningen ännu en gång men att efter varje misslyckat år byta ut halva truppen ännu en gång håller inte. IFK har och kommer säkert aldrig att ha något tålamod. Ta en spelare som Kabous, en spelare som aldrig fickchansen att spela in sig på sin position, därtill hade han fullt sjå med att lära sig livet i Sverige och IFK:s sätt att spela fotboll. Skrik gärna åt mig men jag tror att Kabous hade varit en mycket bra och viktig spelare2006. Nu är han i Degerfors och jag blir inte förvånad om han blir Superettans bästa spelare nästa år. Som sagt, tålamod. Det finns inte. Jo, förresten den finns hos publiken. Förklara gärna annars varför IFK Norrköping fortfarande har publiksnitt på fyra, fem tusen åskådare. Det kan nog förklaras en del av att IFK idag har en helt ny generation av supportrar. Dom har aldrig varit med om att IFK varit bra. Det kan vara IFK:s räddning. Mazarinligan på VM-läktaren går snart i tiden - trodde du. Jag tillhör nästa gnällgeneration, det är bara så när man engång sett IFK vara så bra som dom var när jag började hålla på laget, tänk när Slobodan Marovic gjorde sina ruscher på kanten, när Janne Hella sköt mål på mål och Jonas och Sulo var kungar i mittförsvaret. Det är svårt att inse hur bra IFK var på den tiden och hur dåliga dom är nu för tiden. Men generationen med unga IFK-supporters är IFK:s hopp, dom kan sjunga och hylla laget även efter nesliga nederlag mot bandyklubbar från Boden. IFK behöver dom mer än någonsin.