Halva sanningen

Det är sommarsverige.

Tåglandskap som susar förbi innan tåget stannar på den lilla tågstationen i den lilla byn.

Det här är fantastiskt bildmaterial. Filmsverige borde lyfta upp ett sånt här bildlandskap och jag tror att om man ska åka tåg ska man göra det på sommaren och gärna i nåt halvlångsamt tåg och inte i dom här X-tåget där det känns som man svävar fram utan att se nånting som passerar dig.

Huvudrollen spelas av skådespelaren som jag väl känner igen, det är den där killen som
kanske aldrig riktigt haft någon huvudroll man har passerat i olika biroller men jag
kommer inte på hans namn utan för vänta ända tills eftertexterna då jag får reda på det. Steve Kratz heter han ju.

Han kommer hem till barndomen.

Det handlar om att komma hem, hem till orten där man växte upp. Hembygden. Om ansikten du inte har sett på 20 år. Minnen av människor som kanske fortfarande är dom samma och givetvis den stora barndomskärleken som ska gifta sig i morgon här spelad av Martina Haag.

Allt det här är klassiska spår och jag ska inte alls berätta hur det går. Men det handlar om någonstans prestigelöshet. Att sänka garden och inse att titlar och karriärer egentligen inte betyder ett skit när det väl gäller.

Men filmen somnar in och jag börjar istället att tänka på scones.
Halva sanningen. Skräpig dialog och skräpig monolog. Manuset är intressant men det tas inte riktigt tillvara känner jag. Men ett gott försök.
---------------------------------------------------------------------------------

I morgon Centrifug. 22:00 på http://www.studentradion.nu

Vi spelar den bästa musiken just då och just där.

Alltså ingenannanstans. Besök av Joni & Vangelis utlovas.