Annars är det rätt kul att inte sluta när man borde.
Som att tala in ett överdrivet långt meddelande till folks mobilsvar, man kan fylla den med ovesäntligheter som får dom att bli så irriterade att dom fräser till grannens tax att; NU HAR DEN DÄR JÄVELN RINGT IGEN OCH HAN SLUTAR ALDRIG PRATA! Nu har han fyllt hela stimkortet med massa dravvel om ingenting. Nej du menar sim. Stim är dom man stämmer eller är det dom som stämmer dig och mig?
Jag hade en gång ett eget mobilsvar på ca 1.45. Det var ingen som orkade lämna meddelanden. Eller så visste dom inte vart dom hade ringt. Jag uppgav inte vem jag var tror jag. Jag ändrade när seriösa maffian från Båstad hade ringt och sökt mig. Akademi Båstad. Där var det nära att jag började. Vilken tur att det inte blev så. Tror jag. Jo, det tror jag.
Vad var det jag skulle skriva om? Jo, L.T FISK:s skiva. L.T FISK är en skånsk trubadurpoet. Kanske ska ett slashtecken in på lämplig plats. Eller inte. Trubadurpoet är väl ett passande ord? Skivan heter Man måste veta när man ska sluta.
OCH! Plötsligt ser jag att Karin Ström släppt en fullängdare. Den måste dimpa ner på min hallmatta snarast och ännu snarare borde vi spela den i Centrifug. Fast det går ju inte ihop. Hur ska jag kunna spela den innan jag fått den? Fundera på kvällens gåta och skicka svaren någonstans.
Precis så ljust som det ska vara när det är mörkt är vemodig. Det är höstvemod. Det vill jag inte ha nu men låten från L.T:s röda skiva är vacker. Skivan i sig är ganska vacker också. Rent utseendemässigt. Jag gillar rött och jag gillar vitt.
Den ser ut som en julskiva.
Förresten, www.myspace.com/kossweden
Förbaskat soft o bra. Inte obra alltså. Sprid till alla du känner. Även dom du inte känner.
Nu erövrar vi världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar