En dag i januari

Som den här är det minst fem månader till störtskönt väder med sol i sinne, svaj på sin kavaj och ett möte med sköna maj.

Det är också dagen efter dagen jag spenderade med att se på massa bedrövliga filmer. Varför gör man sånt? Samtidigt, en annan dag i januari läser jag att Göta Kanal 3 får nio miljoner i marknadsstöd. Varför gör dom sånt?

En dag i januari är det fyra månader tills jag får gå till Parken och titta på IFK. Ja, bara två månader tills jag står vid konstgräset och fryser men att gå till Parken är något annat. Jag hoppas det blir samma känsla med det nya, för den känslan som jag har att gå till Parken en matchdag, gå på promenaden, förbi Halvars, gå in på läktaren och ibland igenkännande nicka till andra lidande IFK:are samtidigt som jag slår mig ner med en kopp sunkigt kaffe och tittar på uppvärmningen, det är en känsla som ingen kan ta ifrån mig och inte går bort hur usla mitt IFK än är. Det kanske inte är riktigt klokt men som jag sa till en orolig vän när hon tyckte jag skulle skära ner matcherna på Parken för min egen skull så var svaret som det brukar bli och jag kände mig för en stund som huvudpersonen i Fever pitch när jag svarade; Jag skulle om jag kunde.

En dag i januari säljs Kevin 'ärkediva per definition' Amuneke och lämnar med orden "Skönt att komma till ett lag som vinner, det händer aldrig i Norrköping" Bah!

En natt i januari ligger jag vaken mellan klockan 3 och 6 och hör ljudet av den helvetiska plogmaskinen som plogar den stora parkeringen utanför. Det dånar och det dundrar.

Jag kan inte somna, en del tack vare ljudet men också på grund av tankarna. Hur ska det bli hur ska det gå? Inte vet jag.

En dag i januari är det långt till Malttorpssomrarna. Jag fick höra att torpet ändå lever, att det är sålt och att människor kanske får uppleva sommar som jag gjorde där en gång. Det glädjer mig.

En gråkall dag i januari värmer kaffet. Nåt arabiskt blask från Ica.

En dag i januari läser jag om att IFK Norrköping ska ha ett damlag senast 2010. Kul, men dom spelar ju redan som kärr....

En kväll i januari är datorn sådär härligt megaslö som bara min dator kan vara.

Lilla vän, jag vet att du sjunger på din sista vers. Det har du gjort ett tag.

En sån här svinkall dag i januari dröjer det ett tag innan vi kan sitta ute och njuta av kaffet vid det italienska fiket men vi kan sitta inne och längta efter det nya som kommer.

Tänka på att hösten är långt borta och att det om ett tag blir sommar igen.

Nu i januari när det är skitkallt behöver vi tänka på såna saker. Saker som gör oss lyckliga. Som sommaren gör. Den gör mig lycklig och en sån här dag i bittraste januari vill jag ha den mer än någonsin.