Halka

Under IFK-himlen intet nytt. I aftonblaskan påstår Micke-Magi att IFK har nyförvärv klara inom två veckor. I Corren säger Kristian Bergström att han i nuläget inte kommer spela för ÅFF. Undrar om inte IFK ska försöka locka över Pligg till IFK, för hans vänsterfot görs lika bra på en högerkant som en vänsterkant. Förmodligen lär Pligg vara det bästa IFK kan få just nu.

Undrar dock om klubben kommer hitta någon som kan slå dom avgörande passningarna och kunna utmana stabbiga superettan-backar eller skjuta målskott från 25 meter. Undrar om IFK kan hitta en ny och något jämnare Haris Laitinen.

Janne Hellström in i IFK-styrelsen. Äntligen någon med fotbollskunskap.

Det råder halka utomhus. Det är faktiskt rätt sällan det är halka inomhus. Jag glider fram på gatorna.

Inomhus försöker jag plöja igenom kompendiumet för kursen som inte var så dyrt jag hade befarat. Plötsligt mitt i läsningen inser jag hur mycket roligare det är att diska just nu.

Så försökte jag beställa biljetterna till Sophie på Flygeln. Just när jag skulle bekräfta bestämde sig Ticnet-systemet för att det skulle ha ett sex timmar långt uppehåll för underhåll.

Hrmpf.

Nya skor

Jag jubilerar med en trilogi ikväll.

Mitt 200:e blogginlägg är kanske det mest meningslösa hittils.

Men det handlar just om inlägg. Man kan ha inlägg i dom eller slå ett inåtskruvat sådant.

Det handlar om skor.

Mina fötter har nämligen genomgått en smärre revolution idag då jag inhandlat ett par nya skor:

Längesen vi sågs

Jag glömmer att vi glömt allt om varann.
Alla har vi fastnat hos nån någonstans.

Jo, jag fastnade som med stövlarna i denvärsta gyttjan. Jocke Berg sätter ibland ord på min tillvaro. Jag ser verkligen fram emot hösten och att få deppa till den nya Kent-plattan.


När jag började lyssna på Kent på allvar befann jag mig i den håligaste av hålor där jag träffade de mest underbara av människor. Fortfarande håller jag kontakten med några av dom och jag träffar dem någon gång varje år. Kent:s Hagnesta Hill & B-Sidor är på något sett mitt ledmotiv från den där tiden

När jag tänker nostalgi så är det minnena från den där folkhögskolan som dyker upp. Jag kan inte för min själ förstå hur jag kunde hamna på så rätt plats vid så rätt tidpunkt. Aldrig har jag känt att jag levde som jag gjorde då. Det var dom bästa av stunder. Dom kommer aldrig igen rent fysiskt men i minnena och i tankarna reflekterarjag tillbaka och får ett stort, stort leende inom mig.

Jag tror det var Mr Winnerbäck som uttryckte det så bra. Han sa något i stil med "Det finns en period i livet då det är helt rätt att dricka rödvin och plugga på internat" Helt sant och helt rätt även om vi ofta bytte rödvinet mot den sunkigaste av ölar.

Jag kan nu när jag är 26 och pluggar på högskolan nästan känna mig en smula vuxen. Många av mina kurskamrater är nämligen i den fas i livet jag var under den där tiden på folkhögskolan då man nyss hade fyllt 20 och allt var en enda stor fest.

Men jag är glad att jag har gjort det där och jag är glad att det skedde där det gjorde av flera anledningar. Inte bara för människorna som jag upplevde allt detta med utan att det nog är hälsosammare att leva ett sånt liv när man läser på folkhögskola och inte på universitetet.
Fredagseftermiddagarna på det där internatet som hette Kavaljers var ofta ett beslutsfattande. Skulle man ta tåget hem till Östergötland eller stanna kvar över helgen. Det handlade förstås alltid om vilka som stannade och vilka som åkte hem. Dom sista månaderna ville jag aldrig fara hem. När julen hade passerat insåg vi nog alla att vi faktist kom närmare och närmare slutet när vi skulle skiljas från varandra. Den dagen när alla flyttade var en hemskt konstig dag.

Kavaljers

Alla städade och flyttade ut ur sina rum. Jag ville aldrig lämna detta ställe eller dessa människor. Jag visste ju att det inte skulle komma tillbaka och att det varo sannolikt att något sådant här skulle inträffa igen.

Jag hade tänkt fortsätta plugga på en annan folkhögskola i närheten men ångrade mig. Jag visste ju att jag skulle förvänta mig en liknande upplevelse och hade säkert blivit besviken. Jag satsade istället på att plugga Kommersiell radio av någon anledning men jag hoppade av i sista sekunden.

När jag för sista gången lämnade denna plats kände jag mig tom. Bara tom. Allt var nu bara minnen men vet du, dessa minnen lyser precis lika klara som den dag jag lämnade allt. Så till alla Er underbara människor jag träffade under det där året, idag tänker jag på er och minns med glädje allt kul vi hade. Hade vi någonsin tråkigt? Tveksamt. Till och med lektionerna var ju roliga.

Jag hade önskat att det hade varat längre. Idag går dessa tankar ut till er alla som jag upplevde allt med. Jag tror jag lärde mig att leva på riktigt och jag är för det evigt tacksam.

Micke-Magi

Micke-Magi säger "Vi vill värva svenska spelare från allsvenskan, vi vet vad vi vill ha"

- Tränaren Mats Jingbladh åker till USA för att leta spelare.

Micke-Magi säger "Dom vi ska värva ska inte vara breddspelare i Superettan"

- IFK låter en 31-åring från division 1 och en rumän från Brage i division 2 provspela.

Micke-Magi säger "Jonas Bjurström är inte med på vår lista"

- Två dagar senare erbjuds Bjurström ett treårskontrakt.

Micke-Magi säger "Blomberg & Sama kan båda ha spelföredelarrollen, vi kommer inte värva någon offensiv mittfältare"

- Huvudtränare Jingbladh säger: Vi måste värva två stycken offensiva mittfältare.

Förstår ni problematiken? Det finns ingen som helst röd tråd i hur IFK agerar och frågan är om huvudtränare och värvningsboss verkligen pratar med varandra.

En IFK-supporter ringer upp Jingbladh och frågar om klubben är intresserade av Andreas Eriksson eller Kristian Bergström.

Jingbladh säger: Det där är namn du bara slänger ur dig!

Ungefär så borde IFK:s styrelse ha reagerat när någon föreslog Micke-Magi som sportchef i IFK Norrköping.

Han må ha många bra egenskaper och kunskaper men om lagbygge kan den kära Micke-Magi inte ett skvatt.

Glada dagar

Glada dagar. Det var väl det han sjöng om, Jacob Hellman i slutet på 80-talet.

Sådana har man ju bland. Idag är en glad dag.

Det är en sån dag när solen skiner och det är vår i luften trots att snösörjan ligger och sörjer på gatorna och det är nollgradigt. Men ändå, känslan av vår har jag inom mig idag. Dagar när allting känns så lätt, det känns som hela världen ler mot dig. Nåja, kanske inte alla men det är ett roligt talesätt och åtminstone halva världen ler nog mot mig idag.

Jag tror solen har en stor del i den här dagen. Det har varit många dagar utan sol nu så det är klart man blir glad.

Kanske är det något särskilt eller någon särskild som får mig på extra bra humör idag.

I morgon kanske jag heter Dysterkvist i efternamn igen. Vem vet.

Vad jag vet är att jag nu efter morgonens föreläsning måste sätta igång och plugga.

Spellistan för gårdagens Centrifug ligger nu ute. Du hittar den här.

Jag har just varit och inhandlat nya skor förresten och betalat mina räkningar.

Det kanske är därför jag är särskilt glad.

För skorna alltså.

Vafalls!?!

Blomma tilldelas tröja nummer 7 kommande säsong.

Blomma ska ha nummer 3, inte Spong.

Så är det bara.

Ni får kalla mig nostalgiker eller bakåtsträvare eller vad ni vill.

Nu kan det ju vara så att Blomma inte ville ha tillbaka nummer tre förvisso och kanske ser det som en nystart med nytt tröjnummer men ändock ändock.

Spong kommer ju ändå inte få spela nåt...

Sama fick dock tillbaka sitt gamla nummer 16.

Rönneklev ska tydligen ha nummer 10 även fortsättningsvis.

Inte i alla lag som nummer 10 är en bänkvärmare.

Sångfåglar

Jag skriver om henne rätt ofta här tror jag och jag talar med vänner, bekanta och annat löst folk om hur jävla fantastisk hon är.

Jag talar om Björk, denna isländska sångfågel. På Unison från skivan Vespertine från 2001 sjunger hon som vanligt så mina öron blir fullständigt hänförda.

Hennes euforiska, desperata hjärtskärande rop på detta spår älskar jag. Nyligen anlände Björks två senaste album i min skivsamling. Jag håller på och värmer upp dom för kommande sändningar.

Spellistan för tisdagens sändning är nu i stort sett klar. Fågelsång. Björk, Öyvind Fahlströms 'Birds in Sweden', Caroline Bergvall och så Lisa Ekdahl. Poesi i sin rätta bemärkelse. Poesipop.

Lisa Ekdahl berättar historier på sina senaste skivor.
Skivorna är som en resa in i olika personers liv.
En av historierna hör du på tisdag i Centrifug.

Jag reflekterade häromdagen över det året som gick 2006 och hur jag upplevde det. Jag stod på fotbollsarenor med en bunt andra människor och hoppades lika mycket ända tills det där målet som sänkte alla drömmar för den här gången kom. Jag har gått längs stadens alla promenader och i parkerna där dom sålde stans bästa mjukglass. Jag har suttit och ätit samma glass nere vid strömmen. Norrköping är förbannat vackert om sommaren. Jag har suttit på kafeer i Stockholm och druckit en espresso i den minsta kopp som dom kunde plocka fram. I Visby försökte jag få mig en cappucciono. Den kom till slut efter att jag väntat i trekvart och stället nästan hade stängt. Jag har jag också suttit och njutit av livet mitt på Fårö. Om det inte vore för alla satans turister =) Jag var på väg nånstans mitt i sommaren också, jag tror det var Köpenhamn men det blev inte så. Sedan kom istället hösten och jag träffade massor med nya människor och drunknade i kurslitteraturen. Jag tror inte jag har vant mig vid livet som student ännu men det kanske håller på att ta sig.

Nu är det 2007 och det är snart sommar igen. Då vill jag uppleva nya saker, jag vill se ett annat land. Jag återkommer ofta till Island, inte bara tack vare Gudmundsdottirs förföriska stämma. Det är nog inte Reykjavik jag vill åt, det är något annat. Jag ska dit nån gång, kanske i år. Eller Irland. Jag är fascinerad av öar av någon anledning, jag vet inte vad det är.

The mystery on an island.

Det är en bra titel. Något att fundera på.

Något att fundera på är nog också att blogger.com bör bygga ut sina servar.

Trevlig läsning

Fotbollskomedi

1933 års Arsenal tar emot 1991 års Liverpool...

Kolla den blicken

Idag har jag inte så mycket att skriva.

Däremot en bild att visa jag såg i lokalpressen.

När hade en IFK-mittfältare den blicken?

På träning!

Foto: Folkbladet

(Om du undrar så menar jag förstås Samas nu-jävlar-kommer-du-inte-längre-blick och inte killen längst upp till höger som verkar stå och såsa och fundera på när någon sprang sådär på en träning senast)

Ett nutida geni

Jag lyssnar på Björks 'Vökuru'

Björk Gudmundsdottir på isländska och det är himmelskt. Jag skulle hemskt gärna vilja förstå vad hon sjunger. Det gör jag istället på 'Desired constellation' Fullkomligt underbart.
Besök Björks hemsida förresten, den är välfylld och estetiskt inbjudande. Jag skriver inte ut den här men du kan säkert med lite god fantasi lista ut adressen själv.

Äh, för prålig säger någon. Du kanske också säger Björk? jamen hon är ju inte riktigt klok.
Geni eller galning? I bland är skillnaden bara antydbar.

För mig är hon ett geni. Ingen av hennes skivor är egentligen den andra lik. Medulla från 2004 är favoriten. Här expermienterar hon främst med sin egen röst och den är jag fullkomligt förälskad i. Det finns få röster som talar så till lyssnaren som hennes och hon förmedlar känslor hela tiden.
Jag blir berörd av sån här musik. Musik som förmedlar känslor och bilder. Långt bort från nonsensmusiken som det alltid finns för mycket av överallt. Hon är också en av dessa artister som verkligen går sina egna vägar och Björks vägar är ständiga kilometrar med oupptrampade skogsstigar. Det är fullständigt ljuvligt och fascinerande. Du vet inte riktigt vad du har att vänta dig härnäst, det enda du vet är att rösten, den talar till dig, den sätter sig i din skalle och sjunger rätt in i din själ.

Hon sjunger så det stundtals värker. I själ och hjärta.

Fler björkar åt människorna.

Inga förhoppningar

Det börjar bli lite många bakslag för IFK Norrköpings ytterst kompetente klubbdirektör (ironin slår plötsligt i taket) Micke-Magi. Enda mittfältaren med offensiv spets stannar i värmen och skiter i det muntliga avtal han hade med IFK.

"THAT'S A DEAL WHERE I COME FROM!"

Mathias Florén var för några dagar sedan högaktuell för IFK.

Florre uppges ikväll vara klar - för Elfsborg.

I lokalpressen har dom som vanligt inte fått tag i Micke-Magi som redan befinner sig på sin sjunde semester-resa för året och tränaren Mats Jingbladhs svar när han fick veta om brassen Bambergs avhopp: "Jag orkar inte kommentera det, jag vill bara sova"

IFK är en slumrandes förening.

Denna säsong när klubben äntligen skulle få kontinuitet och slippa göra massvis med förändringar. Det blir ett helt nytt mittfält - igen.

Jag är skeptisk.

Junidrömmar

I radion sjunger Lundell om junikvällar.
Jag längtar efter dom.
Oerhört.

Hösten har gått ovanligt fort, antagligen för attjag haft ovanligt mycket att stå i. Hoppas att "vintern"fortsätter i samma stil. Jag vill ta på mig mina sommarsandaler och gå ut i min sommarstad igen. Juniljuset som är så speciellt längtar jag ofantligt mycket efter, extra mycket så här års och jag blir alltid fylld av lite vemod redan i juli när ljuset blir mörkare.

Ser på 24NT, ett inslag från första träningen för året med IFK Norrköping. Intervju med Blomma. Han såg taggad ut och han berättade om hur skönt det var att spela bredvid Sama igen och att det är bra med flera i laget som vill styra och ställa. Det finns ett gäng med åtminstone stort hjärta kommande säsong, inte baraBlomma & Sama, här finns Nordbeck (som får tagga upp laget på bänken och på träningarna) och inte minst Thordarson.

Hoppas det tillkommer någon som kan spela fotboll också.

Okej, det var kanske i det sarkastiska laget men i och med att trion Gallo, Laitinen och Torin försvunnit saknar IFK idag spelare som kan avgöra en match med sin individuella skicklighet.
Låt oss då hoppas att laget IFK Norrköping kan kompensera upp den avsaknaden.

Dagens rykte - FLORRE SKRIVER PÅ FÖR IFK - SNART

Trovärdigt? Kanske. Kanske inte.

Plötsligt, ett infall.

LÅTAR SOM HÅLLER MIG VAKEN OM NATTEN:

Paddy McAloon - I trawl the megahertz
Björk - Desired constellation
Kent - Chans
Scanner - Arc
Patrik Torsson - Kommunikationerna
Sade - Kiss of life
Sophie Zelmani - Precious burden

Låtar som verkligen betyder något.

För mig.

Jag lyssnar och plötsligt har natten passerat.
Låtarna inleder ofta mina drömmar.
Som just nu handlar om juni.

Befinner mig i något slags mentalt kaos för tillfället. Jag har aldrig varit killen som klarat av att ha flera bollar i luften. Just nu har jag många, inte bollar men skoluppgifter.

Suck.

Man skulle ha blivit fotbollsproffs istället.
Jag hade ju en vass vänsterfot och var en av få i laget som kunde passa och skjuta med båda fötterna.

Det ni.

Hi it's George, i have nothing to say...

I slöhetens tecken har helgen passerat. Jag har mestadels suttit/legat i soffan, sett på fotboll, filmer, mer fotboll och så har jag läst. Både nödvändiga och inte så nödvändiga skrifter. Den där satans uppsatsen ska in i veckan. Tröttsamt.

Så jag har egentligen inget att skriva om, den här gången heller men jag vill istället visa den här vackra bilden från en ännu vackrare utsikt.

Den vill jag se snart igen.

Utsikten allstå.

Ny musik

Jag spenderade några timmar i gårnatt till att leta upp ny musik till kommande radiosändningar. Inte bara för det förresten, jag letar ständigt efter ny krispig musik. Jag hittade massor. Till exempel Guillaume Chatelaine, en urtypisk amerikansk soulsångare. Jag saknar dom där soulsångerna eller jag hör dom för sällan. Det är för mycket hippande och hoppande idag men Triphop! Där har vi nåt. Jag hittade en grupp som kallar sig för Sudaka. Finns det nån skiva med denna grupp där ute så skicka den till mig snarast.

Jag tänker inte räkna upp alltsammans jag kom över under nattens timmar men lite till nämner jag. Artisten Liz har gjort några samplingar med bl.a Billie Holliday. Is there any love hittar du här.

Artister som Mayu, Savvy, Anyma & Mus förgyller mina öron. Massor med örongodis som kommer höras i vårens Centrifug. Vi börjar f.ö igen den 23 januari. Håller som bäst på med några av mixarna till det programmet. En är klar, dom andra ändrar jag om i hela tiden. Det blir bl.a ett skönt lördagsnöje men nu har jag massor med ytterligare musik jag vill klämma in.

Ingrid Hedin exempelvis. Henne borde du höra. Jag ska tipsa om länken där jag fann hennes musik en annan gång.

Sudaka hörs i mina öron innan jag somnar. Sudaka från Los Angeles. Det är elektronisk-dub-ambient. Finns sådant? Jo det säger vi. Det här är bara underbart.

Musik är livet och jag lever verkligen upp när jag hittar ny musik att älska.

Sudaka.

Dom gjorde min dag.

Walle till Giffarna??

Man hittar mycket rolig läsning när man botaniserar i sin mejlbox. Jag hade över tusen sparade gamla mejl av sånt som inte är SPAM. Det är det mesta annars idag men jag slipper ju reklamutdelningen i den vanliga postgången. I min mejlbox läser jag gamla mejl från människor jag mejlväxlat med en gång i tiden. Det mesta är sparat. Främst för att jag inte orkat radera. Däremot är alla handskriva brev som jag hade en gång i tiden spårlöst borta. Vem har knyckt dom?

Jag skriver i presentationen av den här bloggen att jag ibland skriver om IFK Norrköping. Det ska jag göra nu:

En 20-årig reservmålvakt från Kalmar och ett långskott som skickat tränaren på spionresa till USA. Spännande?

Ehe..och i ryktesdyngan skriker dom mest desperata efter Dennis Östlundh eller varenda spelare som står utan kontrakt för den delen.

Hm.

Jag skriker hellre efter den här spelaren: http://www.fotbolldirekt.com/IndexNews.cfm?ID=21417

Detta kan väl inte vara sant, ändå. Det vore hemskt att se honom göra hattrick på Parken i det gästande laget.

Jag vidhåller att Imad Shhadeh fortfarande vore perfekt för IFK men nu är det nog försent.

Det slutar nog med 20-åringen från Kalmar och en ooooootrolig supertalang från Beaver Creek som strejkar efter halva säsongen samt att förstemålvakten "Nurre" visar sig vara precis den tvätthängare som jag befarar och som han tycktes vara i cupmatchen på Parken i somras när han släppte in fyra mål.

Jag hoppas att jag här fått in helt fel frekvens i min spåkula.

Men jag är skeptisk.

Wake up and smell the coffee!

Sniff sniff. Nej det luktar inte kaffe. Det luktar någonting annat. I trappuppgången är det rök och i mitt kök luktar nyuppskuren kubb från min faster. Kubb är jul. Jag har fått julstämning bestämt. Något försenad. Bättre sent än aldrig.

Revy passerade julen snabbare än fantomens skugga. Svisch svisch sa det så var julgranenutkastad till någon av katterna i grannskapet att utforska.

Smetar in en bild från den avfyrade julen; min mor och jag själv intrasslade i årets julgransbelysningshärva.

Det låter som natt på en lastångare i Marcel Duchamps "Artsounds"
Den ska vi spela i Centrifug. Jag har tillbringat kvällen med att centrifugera Marcel tillsammans med massa andra tvivelaktiga typer. Jag är inte klar med just denna konstellation ännu. Lars Fredrikssons ambientiska musikstycke Espace interieur försöker jag klämma in eller kanske den där gruppen från Argentina. Entre Rios var det, just det. Dom ska med här tror jag och Öyvind Fahlströms Birds in Sweden. Det slutar alltid med att jag vill ha in allting hela tiden. Nej det här blev inte riktigt bra. Hans Appelqvists "Naimamelodin" måste ju in också och jag har ju redan nästan bestämt mig för Paddy den 23. 22 minuter lång. Hm. Tur att våren är lång men vi skulle ha mer sändningstid. Kanske kan jag fuska till oss fler timmar på nästa årsmöte.

Jag lyssnade på Patrik Torssons "Kolvätesserander" tidigare idag. Jag låg i badet och flöt iväg. Jag var bestämt på väg till norra kvarken i drömmarna. Nu tar drömmarna mig någon helt annanstans. Kanske. Jag lyssnar på Lasse Fredrikssons tidigare nämda Espace inerieur.

Det är inte fågelsång eller var det fugelsang?
Öyvind Fahlströms fågelimitationer får mig att tänka på Hemma Hos.
Crazy är ordet.

Nu ska jag sluta mumla och istället slumra.

Välkommen till 2007

Hjärtinnerligen välkommen till 2007. Nu sopar vi det gamla under mattan och blickar framåt mot en ljusning som kan vara svår.

Detta år fyller jag 27. Det är nästan gammalt. Jag som nyss var 21. Det är ju inte klokt.

2006 var ett år då man som sportälskare fick nästan allt man kunde begära. Det var ett galet OS i Turin med hockeyguldet som sprakande avslutning. Sedan kom sommaren och Fotbolls-VM. Nu gick det inte så bra för blågult och själva VM-turneringen var väl ingen höjdare egentligen men VM är ju ändå VM. Som grädden på moset hade vi sedan Friidrotts-EM i Göteborg.

2007 bjuder inte några stora mästerskap som får åtminstone mig att jubla lite inombords. Vi har förstås fortfarande 15 (ja faktist 16 i år) matcher med IFK på Parken att se fram emot? Jo, det får vi göra.

Men 2007 är det istället musikälskaren i mig som jublar. Det släpps skivor med många av mina favoriter. Jag har nämnt det tidigare här tror jag men Kent, Mauro & Sophie under samma är är gigantiskt.

I väntan på dessa släpp hittar jag ständigt musik ute i gyttjebrottningens cybervärld där den helt lagliga nedladdningen bjuder på många nya fynd. Jag tvingas undvara myspace i väntan på en ny maskin men jag använder mig istället av http://music.download.com och http://www.ubu.com/sound där dom gamla kistorna med guld och myrra döljs.

Dock inte Malmberg.

Myrra alltså.

Sedan finns driljoner olika nätetiketter att upptäcka. Jag tipsar om ComfortStand (dessvärre inga nya utgivningar längre), Häpna, Komplott, Webbedhandrecords och så finns musik att upptäcka som du senare kan inhandla på Dotshop

22 dagar att förbereda årets första Centrifug. I första programmet är jag ganska övertygad om att jag kommer släppa fram Paddy McAloons 22-minutare. Det är en bra start på det nya året.

Historien över livet.